Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLT l VIGGBYHOLM
sydamerikaner och nordamerikaner, en
afrikan, en malaj, bulgarer, polacker,
ungrare, fransmän, engelsmän, tyskar,
skandinaver etc. Orosmolnen började
hopa sig över Europa och när
avslutningen ägde rum den 30 augusti, så var det
under en särskilt varm stämning, där
dock oron för framtiden satte sin prägel
på var och en. Dagen därpå var kriget
ett faktum. Uppbrottet blev brådskande.
Man tog farväl av varandra med tårar i
ögonen och begav sig sedan åt skilda
håll för att försöka ta sig hem. En
ungrare packade sin ränsel med potatis och
knäckebröd för att ha något att äta om
han skulle bli tvungen att gä hem. Ingen
visste ju hur länge förbindelserna ännu
skulle kunna fungera.
Den följande vinterkursen samlade
helt naturligt inte så många deltagare.
Där voro dock 24 ungdomar från 11
länder. Julen blev särskilt högtidlig, då
ungdomar från samtliga krigförande
länder voro samlade på Örjansgården."
Under den nu gångna sommaren har
man haft ett sextiotal elever, av vilka
ungefär hälften varit svenskar.
Örjangården har satt som sin uppgift
att föra ungdomar från olika länder
samman för att ge dem tillfälle studera språk
och lära känna andra nationers kultur
och folk. Undervisningen är tillrättalagd
för vars och ens möjligheter. Eleven får
själv välja de ämnen som intressera
honom och själv i samråd med läraren göra
upp sitt eget arbetsschema. Infödda
lärare undervisa i 5 språk —- engelska,
franska, tyska, svenska och ryska — och man
arrangerar därjämte studiegrupper i
allmän kulturhistoria, psykologi,
ekonomisk geografi, de nationella kulturernas
särdrag o. s. v. Undervisningen bygger
till största delen på självverksamhet.
Örjansgården har givetvis haft svårt
att komma tillrätta med sina ekonomiska
problem. Några anslag har inte skolan
utan verksamheten måste byggas dels på
deltagarnas avgifter, dels på de bidrag,
som lämnas från privat håll. Som man
vill undvika, att skolan blir
överklassbe-tonad -— avgifterna bli ju rätt dryga —
tillämpar man ett stipendiesystem, enligt
vilket behövande elev kan få nedsatt
avgift mot att deltaga i arbetet på gården.
Varje deltagare är f. ö. skyldig att arbeta
minst en timme om dagen med de
göromål, som förekomma i hushållet.
Att systemet tycks gå bra i praktiken
kommer man under fund med vid en
rundvandring. I den stora
köksträdgården är en liten brundbränd norska i färd
med att rensa salladsängarna. Bakom
huvudbyggnaden är en kraftig
kanadensare sysselsatt med att förfärdiga ett
cy-kelställ. En landsman till honom står i
köket och diskar med ett rejält förkläde
om magen. Ute på vedbacken håller en
mörkhyad och mustaschprydd indier på
att bearbeta ett bastant vedträ.
Det har förut antytts, att skolans yttre
förefaller litet primitivt. Vi hoppas
rektor Hoffmann och hans trevlige
medhjälpare mr. Perry inte ta illa upp, om vi
säga att pengar behövs för att rusta upp
anläggningarna, skaffa nya inventarier
etc. Vi vilja göra det också därför att
detta påtagligt visar, att det icke är
bekvämlighet och ombonad trivsamhet som
skapat den gemytliga, friska och
kamratliga stämning, som slår emot besökaren.
Snarare är det väl så, att man trots
denna av ekonomiska skäl betingade
primi-tivitet lyckats skapa ett studiehem för
ungdom av alla möjliga nationaliteter.
Verksamheten på Örjansgården är ett le-
Mr. Kamla Kant, Chaturvedi, Indien, förser
huset med bränsle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
