Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL FOLKET
det egna och det närmaste beröres.
De bryr sig inte om radio — såvida
de har tillgång till en sådan —
annat än möjligtvis i den mån den
ger den billigaste och enklaste
underhållning. Det är naturligtvis inte
lätt att säga, hur stor denna
med-borgargrupp är, men förmodligen
är den icke liten. Den förekommer,
vad de loja beträffar, inom alla
samhällsskikt. De arbetstyngda
träffar man väl mest inom
industriarbetare- och bondeklassen. Hur
man skall få med alla dessa och
intressera dem för livets
väsentligheter, är ett bildningsproblem,
naturligtvis, men det berör också
djupgående sociala och ekonomiska
förhållanden. Det säges ibland, att
vårt folk står samlat och enigt. Man
nödgas fråga: vilket folk? och
kring vad?
Men de andra då, de vakna och
intresserade, hur skall man
hitta hem till dem? Svaret ger sig
själv. Man får gå deras egen väg.
Jag tror inte, att man här i
landet ännu gjort klart för sig, vilken
oerhörd roll de stora folkrörelserna
spelat och spelar. De sätter sin
prägel på en stor del av folklivet. De
delar visserligen upp folket i mer
eller mindre skarpt från varandra
avgränsade grupper, ibland nästan
i vattentäta skott, men inom dessa
gruppgränser lever rätt ofta ett
starkt pulserande andligt liv.
Endast om man lyckas komma över
dessa gruppgränser och får ett
grepp på de intressen och tankar,
som dominerar de människor, som
är engagerade i dessa rörelser, kan
man helt och fullt nå dem. — Ett
bra exempel är den frivilliga
gymnastiken. Den levde ett relativt
tynande liv ända tills Svenska
Gymnastikförbundet trädde i
förbindelse med de svenska folkrörelserna,
arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen,
landsbygdens ungdomsrörelse och
andra. Nästan med ens vände sig
bladet, och Svenska
Gymnastikförbundet har nu efter några års
samarbete 2.300 föreningar med 175.000
medlemmar.
För att ge en föreställning om de
svenska folkrörelsernas omfattning
må här några siffror nämnas.
Landsorganisationen omslöt 1938
7.407 fackföreningar med 897.947
medlemmar. Det är landets största
folkliga organisation. Som god tvåa
kommer frikyrkorörelsen med
11.127 församlingar och
ungdomsföreningar och sammanlagt 590.130
medlemmar. Nykterhetsrörelsen
hade samma år 6.656 föreningar
bland äldre och yngre med ett
sammanlagt medlemsantal av 306.274.
En stor folklig organisation är
också Svenska Röda Korset med omkr.
1.400 föreningar och 180.000
medlemmar. De politiska partierna
bedriver väl knappast någon
folkrörelseverksamhet. Deras
lokalorganisationer lever upp vid valen för
att sedan förpuppas till nästa
val-strid. Men det hindrar icke, att
tillhörigheten till ett visst parti spelar
en mycket stor roll vid
åsiktsförmedling och åsiktsbildning, och den
som vill komma till tals med
folket, får inte glömma de politiska
partierna, i varje fall icke deras
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
