- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
281

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förenings- och möteskultur i
folkberedskapens tjänst

Av ALI NORDGREN

Man hör inte sällan den
förebråelsen uttalas att vårt
folkliv har för litet disciplin
eller att det är för slappt. Man gör
jämförelse med förhållandena i de
totalitära staterna där allt går på
kommando och allt går
regelmässigt, exercismässigt, och där därför
också det som hör till yttre
hyfsning kan destilleras fram med en
hastighet som vi har svårt att
åstadkomma. Det vore orätt att förneka
att det ligger något i detta. Det finns
brister i vår folkliga disciplin, i
kroppslig och själslig hållning,
brister som borde avhjälpas och
avhjälpas i demokratisk anda inte
kommandovägen utan frivilligt och
av övertygelse. Ehuru vi givetvis
må ha rätt att sträva mot en
disciplin och en hållning av mjukare
och smidigare slag än den
totalitära statens.

Att vara tyst på rätt plats.

Låt oss besöka ett friluftsmöte.

Det är en vacker plats och
vackert väder och mycket folk är
samlat. Det är en hembygds- eller
nykterhetsförening eller kanske en
politisk organisation som anordnar
festen. Det finns en talarstol och
där framför en del bänkar. Just
nu är talaren i gång och framför
honom i bänkarna sitter ett
hundratal personer. Men runtomkring
finns det många hundra, kanske
något tusental som pratar och
skrattar och vandrar omkring. I
serveringsstånden skramlar koppar
och glas och kommersen pågår för
fullt. Talaren anstränger sig för att
göra sig hörd, och de som verkligen
vill höra på anstränger sig för att
höra. Eller också finns det
högtalare, och då är talarens uppgift på
sätt och vis lättare, hans röst hörs

.281

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free