Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET KYRKLIGA BILDNINGSFÖRBUNDET — 10 ÅR
Det kyrkliga
bildningsförbundet — 10 år.
Sveriges kyrkliga bildningsförbund är
ett av de yngsta bland de
statsunderstödda bildningsförbunden. Endast tio
år har det att komma med och
betraktas därför som lillebror till åldern. Till
storleken är det dock, enligt den sista
tillgängliga statistiken, ingalunda bland
de minsta, synnerligast om det uppträder
tillsammans med de fyra andra delar,
som ingår i Kristliga bildningsförbundet.
Då blir det nummer tre i
storleksordningen. Tio år är ingen respektingivande
ålder, och anledning till jubileum med
sto-ta anordningar och väldiga
manifestationer ger den ju minst av allt. Men
anledning till ett firande kan den dock vara,
i synnerhet när den firas såsom
bildningsfolket i denna tid böra göra det,
med besinning inför uppgiften och vilja
till fördjupning av den. Så har kyrkliga
bildningsförbundet velat fira sitt
tioårsjubileum. Det skedde den 22—24 sept.
med en större konferens i Stockholm.
Glädjande nog blev den konferensen just
sådan som anordnarna tänkt sig den, en
arbetskonferens, där deltagarna ställdes
inför de uppgifter, som just denna tid
ställer på allt bildningsarbete och icke
minst det kristna. Från många håll
framfördes kravet på fördjupning av vårt
bildningsarbete, ej sådan fördjupning
har detta bildningsförbund velat vara ett
medel för alltifrån sin tillkomst.
et kyrkliga bildningsarbetet är inte
-L’ tioårigt, därför att kyrkliga
bildningsförbundet först nu uppnått
tioårsåldern. Betydligt längre verksamhetstid
kan detta arbete se tillbaka på. I och
med den kristna kyrkans tillblivelse i
vårt land, kunna vi räkna med ett
bildningsarbete bland vårt folk. Visserligen
skedde det under helt andra former än
nu, men ingen har rättighet att säga, att
bildningsarbetet är en produkt av de
senaste decennierna, icke ens av
reformationen. Det fanns dock en viss bildning
även hos medeltidens människor och
denna var i allra högsta grad en produkt
av kyrkans arbete. När i senare tid
folkbildningsproblemet alltmer skjutes i
förgrunden tages det upp av kyrkans män.
leke alla, långt där ifrån! Mången
prästman ställer sig synnerligen, och för oss
obegripligt, oförstående inför allt vad
folkbildningsarbete beträffar. Men det
finns månget församlingsbibliotek ute i
svenska bygder, som har till grundare en
präst. En svensk biskop på 1800-talets
början uppmanar sina präster att verka
för upprättandet av sådana bibliotek.
Biskopens namn är välkänt: Carl Adolf
Agardh.
Långt innan studiecirkelmetoden var
uppfunnen, fanns en form av
studiecirkel, som utförde ett icke föraktligt
bildningsarbete, nämligen de små
bibelcirklar, som växte upp i väckelsens spår i
mitten på förra århundradet, ja redan i
sjuttonhundratalets pietistiska kretsar.
Studiecirklar i viss mening var och är
också de missionkretsar, som inte bara
tog till uppgift att arbeta för missionen,
utan också genom litteratur och brev
följa den mission, för vilken de arbetade.
Föraktlig var inte den allmänbildning,
som skapades i dessa kretsar, och dess
medlemmar erhöllo en utsyn över
världen mer än de flesta i sin tid.
Det moderna kyrkliga bildningsarbetet
är ganska snarlikt det, som bedrives
inom andra statsunderstödda
bildningsförbund i vårt land. Studiecirkeln,
föreläsningen och kursen användes där lika
väl som inom ABF eller något annat
förbund. Skillnaden ligger mera på
ämnesvalet. Det är klart, att
livsåskådningsfrågorna komma i förgrunden i detta
förbund. Av förbundets 1.262
studiecirklar 1939 voro 551 bibelcirklar, 103
behandlade missionskunskap och 69
psalmkunskap. Men vad man brukar kalla
allmänbildande ämnen saknas inte bland
cirklarna. Skönlitteratur studerades i 41
cirklar och psykologi i 93. Nu är ju
begreppet allmänbildning synnerligen
tänjbart. Man får inte räkna dit endast
sådant, som har med språk, konst, sam-
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
