Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGËL
rädiskt. När hon om kördrängen som
möter henne säger: Näsan låg som en
komocka på en landsväg, ögonen voro
som små smutsiga pölar, då reagerar
läsaren med att finna denna arma varelse
beklagansvärd och misstänker att det
sker honom orättvisa, ty fullt så jädrig
kan han inte se ut! Alltså blir läsarens
reaktion tvärtemot vad förf. avsett. Man
skulle kunna dra fram många sådana ex.
Men då erinrar man sig att förf. är
debutant, och att det skulle vara oriktigt
att begära för mycket.
Lika ojämn som stilen är, lika ojämn
är teckningen av människorna. Somliga
är riktiga, andra är så fula får att man
återigen erinrar sig förlegade
romanklichéer. I hur många böcker har han inte
avslöjats, frimickeln, som i Frödings dikt
står och svavlar: Käre vänner, syndens
lön är döden! Hos Ester Lindin skildras
han i en otäck scen där hela
församlingen är en flock erotomaner, även det
välbekant från hur många böcker? Nu
beror ju allt det där på med vilka ögon man
ser på sina arma medmänniskor! Ser jag
på dem med stor förståelse, så kanske
deras vaggande kroppar i den svettiga
salen blir något helt annat. Ester Lindin
ser obarmhärtigt överlägset på dem så
som de flesta skribenter gör.
Hon viftar av mycket så lättvindigt att
man måste reagera och säga mot. Men
bokens hjältinna, lärarinnan Eva Örn,
som är så omodern, att hon svimmar då
hon kommer i penibla situationer, kan
man inte bli förargad på ändå. Hon
lever genom boken — även om hon inte
håller stilen — man tycker till slut om
henne, och då hon på bokens sista sidor
med sammanbitet trots objuden går på
den stora biskopsmiddagen för att visa
hela socknen att hon inte tänker låta
någon trampa ned sig därför att hon fått
ett barn, då är hon en riktig hjältinna.
Ty det fordras mer än mod att göra vad
hon då gör, och här är hon skildrad så
att man helt tror på henne.
Så, kritiken till trots, är boken
mycket fängslande och den kommer säkert
att läsas av många.
Maj Hirdman.
*
MICHAEL FOSTER:
Amerikansk dröm. Skoglunds
1939. Kr. 10: 50.
I "Amerikansk dröm" (översatt till
svenska av Bertel Gripenberg) har
Michael Foster velat ge en syntes av
amerikanskt liv under ett sekel. Genom
Up-ton Sinclair och Sinclair Lewis bl. a. äro
vi väl förtrogna med amerikanismens
avigsidor. Även hos dessa författare ha
vi träffat på bärare av den amerikanska
drömmen, som är identisk med den
universella om frihet, rättvisa och förnuft.
Foster har renodlat dessa idéer och
deras talesmän. Som effektfull bakgrund
har han ställt en skrämmande bild av
amerikansk mentalitet med allt vad den
rymmer av kompakt dumhet och vidrigt
hyckleri. Trots allt ha generationer av
amerikaner lyckats hålla drömmen
levande. Den har icke kunnat dödas av
domaren Lynch, den har icke blivit dränkt i
månskensviskyn, och skrivkunniga
misser ha icke lyckats förvanska den.
När 1700-talets emigranter landstego i
Amerika, förde — bildlikt talat — många
av dem med sig i sin packning
planritningarna till en ny kulturskapelse, i
jämförelse med vilken det europeiska
fadershuset skulle te sig som en vitmenad grift,
fylld av de dödas ben och allsköns
orenlighet. Deras ättlingar i dag se ett
samhälle, där den sinnets råhet, som hos
1700-talets människor i viss mån var
naturlig, fortfarande lever kvar, försedd
med den tvivelaktiga polityr, som
korrumperade tidningar, tarvliga filmer och
andra maskinkulturens välsignelser
lyckats skänka. Denna sällsamma blandning
har skapat det pöbelsinne, som är
Kulturens fiende n:r 1. Att författaren dock
ser hoppfullt på framtiden, vittnar gott
om den amerikanska optimismens
bärkraftighet.
Hilding Björklund.
*
SVEN BELIN (utg.):
Förenings ekonomi och
administration. Pris 11:50.
Det är oin få böcker man kan säga att
de är ofrånkomliga i ett bibliotek, det må
vara stort eller litet, som vill fylla sin
uppgift som bibliotek. Dit hör
emellertid Förenings ekonomi och
administration. Utgivaren har kallat den en
praktisk rådgivare för föreningar. Det
stämmer! Råd (och uppslag också!) lämnas
inte bara i fråga om snävt ekonomiska
angelägenheter. Föreningarnas
propagandaproblem har också kommit med.
Likaså ett bra kapitel om föreningars
tidningar och tidskrifter, lika värdefullt
för den som planerar ett tillfällighetsblad
som en periodisk publikation.
Kort sagt: En absolut oumbärlig
rådgivare och uppslagsbok för föreningarna,
oavsett om deras medlemsantal räknas i
två eller flersiffrigt tal. Dess plats i
biblioteket är given.
Hugo Heffler.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0322.html
