Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ll TTERA TURSPEGEL
het inför Jesu öde skall återges, flikar
han in "hej, faderullan, tjo, tarara
bom-bombom". Detta är ett rent medeltida
drag och lånat från 1300- och 1400-talens
mysterier, fast omsatt i moderna
refränger, ty på ungefär detta sätt
karakteriserade de fromma författarna då de
hänsynslösa sällarna.
Man skulle tro, att en författare, som
idkar dylika moderniteter, skulle
undvika romantik. I mitt tycke finns
emellertid knappast någon modern diktare, som
så gärna ansluter till romantikens
ordval. "Sommarnatt i Alperna" kunde ha
skrivits för hundra år sedan. Orden
ödslig strand och höstlig strand, där
författaren strövar ruvande över sin
förtvivlan, verkar Fritiofs Saga eller
samtida. Dikten "Jakthorn i Alperna" är
också en modern romanesk, ingen pastisch,
fast skalden "sjunker i gruset ner, svept
i en purpurlåga från solnedgångens
baner" och fastän "en pil i blodig bringa
mig bränner och förgör". Dessa
egenheter hos Gullberg gör honom ensartad
och förbryllande.
En ung man, så berest och beläst,
behöver ej skyllas några påverkningar. Men
läromästare har han många. Är det fel,
om man antar, att han tycker om Blake,
Hardy, Heine, Fröding, Karlfeldt, Bo
Bergman bredvid hellenska, medeltida
och franska auktorer?
Gullberg har själv karakteriserat sig
som metafysiker: "Tills en gång mitt
väsen uppenbaras, Är jag Hjalmar Gullberg
rätt och slätt, Sörjer utan att det kan
förklaras Och är lycklig på mitt eget sätt,
Utan att jag själv förstår mig rätt."
Liksom på mångfaldiga andra ställen. I sin
storstilade Kärleksroman, som glänser
av friskhet och skimrar av förtvivlan,
har han ett par rader, som tyder på
av-svärjelse från den religiösa läran (liksom
när han annonserar efter en förlorad
barnatro). De lyda:
Yngling med hämningar och
själskonflikter
blev botad, när han såg en kvinna naken.
Trots denna förklaring kan han ej
frigöra sig från sin tidigare uppfattning,
vilket kommer till synes i de senaste
diktsamlingarna. Hans väg är ännu
letande och sökande. Några gånger
skymtar möjligheterna att han skall ta sig an
samhällets sak på jorden (och inte blott
ur evighetens synvinkel), fastän han
ondgör sig över rektor Nordstjärnas tal
(kanske är det individen N. han vill åt?).
Den samhälleliga reaktionen kommer i
"Sista övningen":
Filosofi med hammaren
av dårar är befunnen
på jorden lyckosammare
än dryck ur vishetsbrunnen.
Blott i en kammare
blir världen övervunnen.
Ej en skrodör som tjuter sig
hes dagligen för alla,
men den som själv förskjuter sig
är ägnad att befalla ...
Man kan inte ta fel på adressen! "Var
det en hälsning från ett okänt land, Ett
andebrev som adresserats hit?" Låt oss
få flera sådana "andebrev" av Hjalmar
Gullbergs hand!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
