Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY SVENSK LYRIK 19b0
En annan del av diktboken är
tidsdikt. Ord i stormen (april 1940)
sammanfattar på ett strålande sätt
en svensk stämning, dock begränsad
till just Sverige, ännu starkare hade
det varit om bakgrunden
Skandinavien fått leva in i den svenska
känslan. Dikten I denna tid . . . predikar
sanningskravet:
När mänskosjälar flyttas om som bönder
i schack av dem som sköta världens spel,
och hedersord och löften brytas sönder,
då gäller det att vara sann och hel.
Och prisas nu det blinda kollektivet
som högsta form av liv, så gäller det
att våga vad som anses efterblivet:
förkunna andens oantastbarhet.
Diktcykeln om och av skalden
Rosenhöj d har friskt satiriska rader
men också alltför spexiga rim, något
som är frestande för en så habil
ver-sifikatör som Harry Blomberg. Mera
knutna och starka är hyllningarna
Till en bonde och Till en uttjänt
småskollärarinna.
*
Man har då och då i
nykterhetspressen sett ett poem av Justus
Elgeskog, den kände
folkhögskolerektorn. Nu har han samlat ett
60-tal dikter i en volym Trädet och
tillägnat dem ungdomen inom svensk
folkrörelse. Han förklarar som
inledning: "De är skrivna av en
person, som tidigt fick klart för sig, att
han var mer skolmästare än skald,
men som icke kunde motstå
frestelsen att emellanåt ge skolmästeriet
bunden form — kanske därför att
han alltid levat under Trädets krona
och hört dess unga bladverk spela..."
Och i inlednmgsdikten Trädet ger
Harry
Blomberg.
han redan i första strofen sin
manligt starka livssyn:
Där växer mitt ibland oss
ett heligt livets träd.
Ibland stod kronan härjad,
ibland i grönska späd.
Det är vår egen gärning,
som blir till blad och blom.
Gud låte den beständigt
slå ut i rikedom.
Förf. har väl rätt i sin blygsamhet:
han är ingen nyskapande stilist,
ingen originell modernist, hans ord
är gamla och vanliga men de blir
ändå aldrig klichéer, därför att i dem
står liv och tanke till brädden.
Elgeskog är en kvarbliven idealist och
optimist från seklets början, från
Ellen Keys och Karl-Erik Forsslunds
och livstrons och folkbildningens
ungdomstid. Han diktar om liv,
ungdom, vilja, vårsådd, allt det där som
var så äkta då. Och hos honom är
det äkta ännu. Men Elgeskog har
inte stannat i den tidens lätta
optimism. Han har genomlevat och
åldrats i senare, mindre ljusa tider, och
han har ändå kunnat behålla livstron
— trots utvecklingen! Livets mening
är för honom kampen, en kamp som
aldrig slutar:
Där samlas väl skum och vrak
i lä invid livets stränder,
men seglarn har lärt sig stå rak
och styra mot osedda länder.
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0379.html
