Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OTTO FRIEDRICH
Under medeltiden fördjupades
klyftan mellan bildade och
obildade av skrivkunskapen och
färdighet i — kyrkolatinet. Senare också
av förmågan att bruka franskt
hovspråk. Denna klyfta mellan bildade
och obildade var likaledes en klyfta
mellan härskare och behärskade.
Allt detta började långsamt
förändras under renässansen och
reformationen. Uppkomsten av
marknadshushållning och handelsstäder
skapade bildningsbehov för
köpmän och hantverkare. Så uppstodo
de första icke-kyrkliga universiteten
och skolorna. Men först under
trettioåriga kriget kom en pedagog och
reste krav på en allmän folkskola.
Det var den slovakiske prästmannen
Jan Komensky (Comenius) som
krävde att "allt lärdes åt alla".
Under upplysningstiden och särskilt
efter franska revolutionen blevo dessa
krav allmän egendom.
Industrialismen behövde skolade huvuden,
folkhärarna hade behov av folkets
utbildning och kraven på vidgad
politisk frihet inneslöt också ett på
vidgad "allmänbildning". Bok- och
tidningsväsen voro mäktiga
hävstänger i denna utveckling under de
sista århundradena.
I början av vårt århundrade
genomfördes på vidaste basis kampen
mot analfabetismen i alla Europas
stater med undantag av Byssland,
Italien, Spanien och
Balkanländer-na. Ännu ett steg taget! Ett eget
arbetarnas och böndernas
bildningsväsen tog form! Så tycktes
bildningsprivilegierna alltmer
sammansmälta och taga sin tillflykt till
några få yrken och till den akademiska
karriärskådeplatsen, där de höga
studiekostnaderna utgjorde ett
slags ekonomisk spärr. Det
lagenliga genomförandet av tryckfrihet,
mötesfrihet och överhuvud
yttran-de- och åsiktsfriheterna voro till
och med kännetecken på den
liberala eran, som tycktes öppna vägen
för personlighetens
självbestämmande och för demokrati i politik
och ekonomi.
Men så uppstod efter det första
världskrigets slut en motsatt
rörelse. Ekonomiskt var det ur
systemet med den fria konkurrensen
som de monopol framsprungo, vilka
till sist påbjöd staten, när den ville
hävda sig gentemot dem, rollen som
stormonopolist. Socialt växte också
statens uppgift och byråkratins
inflytande och centralisation och
rationalisering av dess
arbetsuppgifter begärdes. På så sätt hade
skapats de objektiva förutsättningarna,
ur vilka den totala statens Fågel
Fenix-uppenbarelse måste uppstiga,
om man inte i rätt tid övergick till
en federal princip av demokratisk
"uppbyggnad underifrån". Men
innan denna utveckling hann sätta in
på ett verksamt sätt, lyckades
maktlystna minoriteter under
nationalistiska ideologiers skyddsmantel sätta
sig i besittning av dessa väldiga
statsapparaturer genom att utnyttja
massornas ekonomiska villrådighet
och misär för förkunnandet av sina
politiska evangelier och
maktanspråk. I besittning av den politiska
makten sågo de strax sin viktigaste
uppgift i att behärska hela
kulturlivet och därmed källorna till opi-
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
