Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
Lappmarksdoktorn herättar.
EINAR WALLQUIST: Bagen oss
förunnad. Bonniers. Pris 7:50.
Doktor Einar Wallquists enastående
berättarförmåga har blivit välkänd
genom hans tidigare böcker, och den nya
är ett nytt belägg för populariteten. Han
kan berätta om sina ödebvgder och dess
befolkning. Tack vare
"Lappmarksdoktorn" har en hel del vanföreställningar
om ödebygdsbefolkningen blivit
korrigerade. De arbetsamma och förnöjsamma
lapparna och nybyggarna ha på ett
förunderligt sätt kommit läsaren nära. Både
ljusa och mörka sidor plockar
författaren fram. Han skriver inte för att
romantisera utan för att visa verkligheten.
Men han vill inte väcka medömkan utan
förståelse. En stor uppgift ha därför
doktor Wallquists böcker att fylla, och jag
är övertygad om, att Norrlandsproblemet
har blivit mycket aktuellare i bredare
lager av vårt folk genom hans böcker.
I den föreliggande boken är det både
friska och sjuka, som passera revy. I
synnerhet vill doktor Wallquist berätta
om barnen och deras bekymmer, icke
minst när det gäller att komma i
närmare kontakt med doktorn. En
betagande skildring är "Veiko Johannes".
Bakgrunden är de senaste årens
flyktingsproblem, som i synnerhet i övre
Norrland blev brännande. Men i "Veiko
Johannes" tecknas en liten byting, som
inte förlorar modet huru besvärligt det
än ter sig för honom och hans närmaste.
Doktor Wallquist har icke minst
berikat vårt förråd av
högläsningslitteratur, vilket inte är alltför rikligt. Den
eleganta stilen lämpar sig utmärkt för
högläsning i en sluten krets, och
berättelserna innehåller mycket, som kan giva
uppslag till givande samtal. Från
bildningssynpunkt kan man inte annat än glädja
sig åt författaren och hans sätt att
skildra sitt folk. I god mening är doktor
Wallquist en folkbildare, när han
framträder såsom författare.
J. Y. Åkeson.
Svenska folksagor.
C. W. von SYDOW: Våra
folksagor. Vad de berätta om
forntida tro och sed. Natur
och Kultur. Kr. 3:—.
Då folksagor nämnas, tänker man
kanske närmast på tomtar och troll, som ju
i barnens sagovärld spelar den förnämsta
rollen. Men i själva verket utgör sagorna
om dessa väsen blott en liten grupp i
den omfattande sagolitteraturen, och i
denna bok dominera de på intet sätt. Vad
som här behandlas, är folklig tro och
sed sådan den tagit sig uttryck i
folksagorna.
Prof. von Sydow är den förste svenske
forskare, som upptagit detta ämne till
ingående behandling, och sedan mera än
30 år har han intresserat sig för detta
givande studium. Det är ju ett bekant
faktum, att talrika folksagor uppträda
med relativt små variationer hos många
olika folk. Förut har man förklarat detta
därmed, att folksagorna skulle ha
vandrat från det ena folket till det andra.
Denna teori har särskilt omfattats av
engelska forskare. Men här hävdar förf.
att särskilt chimärsagor (d. v. s. sådana,
som förr oegentligt kallades undersagor),
måste vara ett arv från gammal
indo-europeisk tid och ha sitt ursprung i den
yngre stenålderns andliga kultur.
Förf. håller sig här närmast till de
europeiska folkens sagostoff dock under
jämförelser med sagor från närbelägna
asiatiska länder. Sedan han berört olika
stilgrupper inom sagornas värld,
kommer han in på frågan om radens eller
nationens inverkan på folksagan och visar
därvid, huru olika samma stoff gestaltas
av slavisk och germansk folkfantasi.
Såsom man kunde vänta, kan sagorna
även ge upplysningar om en del
kulturella förhållanden i den forntid, då de
diktats, särskilt beträffande gammal tro
och sed. Åt klarläggande av dessa frågor
har förf. också ägnat större delen av sin
bok. Så framhåller han, att forntida
samfundsförhållanden, såsom konungens
ställning, arvsföljd och egendomsrätt
beröras i åtskilliga sagor. Vidare giftermål
och kärlek, bröllopsseder, reningsriter
och dyl. varav en del ännu förekommer i
somliga länder.
Urgammal folktro om förhållandet
mellan själ och kropp möter oss likaledes i
en mångfald sagor, till exempel "jätten
utan hjärta" m. fi. Det är en sällsam och
fängslande värld, i vilken förf. med detta
arbete för oss in, och man kan inte annat
än beundra den säkerhet varmed han rör
sig vid behandlingen av det väldiga
materialet. Det är populärvetenskap i
egentligaste mening. Den som börjar läsningen
av denna bok, slutar inte gärna, förrän
han vänt det sista bladet.
Elias Grip.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
