Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
spel i mörkret över vidderna. Men en
tapper kosack fruktar dem ej, och när
han dör letar sig hans hjärta väg till
Guds bröst långt borta på andra sidan
himlen, där stäppen går i en båge och
himlens kant når ända ned till snön.
Har han varit feg i livet, går hjärtat ned
i ett stort, mörkt och kallt hål, där det
måste stanna för evigt.
Barnet frågar mycket om sådana ting
och grubblar över livets och dödens
gåtor. När det frågar modern, där hon
sitter under den stora buddhabilden,
som ler sitt gåtfulla leende i
rökeisemol-nen, får det andra svar. Nej, vi vanliga
människor komma icke, när vi äro döda,
till det Lyckliga Bröstet. Vi måste födas
åter till jordelivet och genomleva
varelsernas kedja, tills vi nått den
fullkomliga visheten. Då få vi ingå i Nirvana,
den stora Gudsträdgården, som finns
överallt, där den vise är. Dit skola alla
levande varelsers själar en gång få gå.
Men för var gång man dödar, fördröjer
man själens vandring till Buddha och
glider själv ett stort stycke tillbaka på
vägen mot den Stora Tillfredsställelsen.
Men barnets huvudintresse gäller icke
människorna och det är därför i sin
ordning, att de inta en underordnad plats
i skildringen. Det gäller naturen, djuren,
träden, människornas sysselsättningar
och redskap. Ibland bli kanske
skildringarna av sådant en aning långrandiga.
Till gengäld finns det gott om naturlyrik
av betagande charm och skönhet,
intensivt fångade bilder ur djurlivet sådana
som den av de båda vargarnas kamp om
ledarskapet över flocken eller av den
stora jaken, som med osviklig instinkt
går i spetsen för karavanen och visar
vägen genom pass och dalgångar, över
höjder och floder, från lägerplats till
lägerplats, där renarna kunna finna
skydd och bete. Det är många sådana
små konstverk, som dröja kvar i minnet,
sedan man lagt ifrån sig boken.
"På vägen till Buddha" är en högst
ovanlig debut av en säregen
diktarbegåv-ning. Man ställer stora förväntningar på
fortsättningen.
Alf Ahlberg.
Mellan två krig.
UPTON SINCLAIR: Mellan två
världar. Axel Holmströms
för-lag. 866 sid. Häft. 20:—.
Fortsättningen på förra årets väldiga
Sinclair-bok "De sådde vind" har nu
kommit på svenska. Den nya volymen är
ännu tjockare: en mastodont på 866
sidor i stort format. Lagom höstlektyr för
en ordinär bokläsare, ett ansträngande
läsjobb för en bokrecensent.
Det vore fruktlöst att försöka ge sig
på en något så när klarläggande analys
och bedömning av boken efter en
snabbgenomläsning, som förresten tagit sin
rundliga tid. Man känner sig tillplattad
av materialets väldiga omfång. Vilket
arkivarbete måste inte ligga bakom detta
samlande av historiskt stoff och
sakmaterial innan alltsammans varit klart att
stöpa in i konstnärlig form! Det är ett
gigantiskt författararbete och suverän
slutledningskonst Sinclair har presterat,
men boken är ojämn. Man blir inte
riktigt klok på huvudfiguren Lanny Budd,
sonen till en amerikansk vapenhandlare
och en liten målarmodell. I första
hälften av boken består intrycket från "De
sådde vind". Lanny har skapats till ett
mönster för en rättskaffens borgare,
ärligt sökande efter sanningen, absolut
objektiv och för den skull vän med alla,
bolsjeviker och anarkister såväl som
bördsaristokrater och finansmatadorer.
Han överväger alla argument och finner
försonade drag hos alla. Han är
fördragsam med sin nazistiske vän och moderns
älskare likaväl som han uppträder som
beskyddare och mecenat åt männen på
den yttersta vänsterflygeln. Han lyssnar
till allt och alla. Han är den sanne
demokraten, en overklig idealfigur, som segt
håller på att arbeta sig fram till en i alla
avseenden riktigt motiverad
livsåskådning. Men när man så tror sig ha fått
riktigt tag på figuren och anar författarens
mening — att bevisa hur ett moget
över-gande måste leda till en radikal livssyn •—
kör det hela fast i ett gytter av interna
familjehistorier, som strängt taget inte
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
