- Project Runeberg -  Ny samling folksagor /
165

(1896) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Max vände sig förskräckt om, men han varseblef blott den
röde, som stod i hans närhet och som hade följt honom
såsom hans skugga.

»Sex träffa, den sjunde fäller», sade han med ett
hånfullt grin, i det han klättrade upp i ett träd, för att, som
han sade, se sig om efter bruden.

»Ser du den hvita dufvan där uppe i trädet?» sade
fursten i detta ögonblick; »skjut ner henne. Det är ingen
trollkonst. Skynda dig innan din fästmö kommer, eljest
darrar du på handen.» — Den unge skytten lade an
och - -

»Max, skjut icke», ropade en bekant stämma, men
skottet gick af, dufvan flög sin väg — Agatha, som obemärkt
närmat sig sjönk likblek ner.

Men äfven Kasper störtade blödande ner ifrån den gren,
på hvilken han suttit. »Helvetet ropar efter sitt offer!»
utropade han med förtviflan, och samtidigt hörde äfven de
närvarande ett rysansvärdt och hemskt hånskratt, utan att
någon kunde säga hvarifrån det kom. I fasansväckande
toner upprepades det af ekot bakom trebrödraklippan, liksom
hade det kommit från vargklyftan. Och upp ur marken
sträckte sig en svart jättehand, den öppnade sig, den
utbredde sina klor - -

»Han eller du!» ropade en förskräcklig stämma, och
den röde var försvunnen.

»Gud vare lofvad, hon är räddad!» sade fader Anselm,
som hade upplyft den bleka bruden. En svag rodnad
började åter färga den hulda flickans kinder, hennes ögon
öppnade sig, hon lefde. Blott förskräckelse, ångest och bäfvan
hade kastat henne till marken. Max knäböjde uppskakad
bredvid henne och fattade hennes ännu kalla hand. Stum
fasa målade sig på allas ansikten.

Nu vände sig fursten med vredgad uppsyn till den
unge jägaren. »Ett svårt brott är här begånget ... blott
du förmår lämna upplysning om detsamma. Tala alltså,
unge man! hvad har skett?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:34:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folksagor/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free