Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klas Törnpåk eller »Gå på». En gammal historia från Nedersachsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som Klas ärnat göra. Han kunde ej gå, kunde ej tala,
han kunde blott buga sig, rodna och tiga. Och detta
gjorde han på ett sätt, som mycket behagade drottningen,
ty hon förstod att han nu ej skulle segla bort med sina
fartyg, och alltså fortfor hon i sitt tal:
»Du har svarat som en riddare och en man skall svara
då en kvinna talar till honom. Och nu vill jag ej heller
hädanefter höra dig tala om att du är född i en bondkoja
och vi i konungaborgen. Se Gud har gjort stora under
med dig och bevisat att han efter sitt behag kan upphöja
de ringa, liksom han äfven kan lägga till tronen borna
konungar i stoftet. Och har han gifvit dig en sådan
ödmjukhet och dygd och ett sådant öfvermått af mod och lycka,
att du kallas för en man bland de bäste män. Din
ridderlighet har gjort dig till konungars like och ditt »gå på» är
bättre än en här. Och nu, följ mig!»
Och hon fattade honom vid handen och han var tyst
och lydig som ett barn och lät sig af henne ledas hvart
hon ville.
Och drottningen förde in honom i sin dotters,
prinsessans rum, lade bådas händer tillsammans och välsignade
dem. Och de läto det sig väl behaga, men ingendera kunde
säga ett ord. Ty det var ej annorlunda med prinsessan än
med Klas; så snart hon hade sett honom, hade det varit
som om hon af fullt hjärta velat ropa: »Denne är den rätte
mannen; han och ingen annan!»
Och Klas stannade nu, och skeppen lågo för ankar i
bukten, och intet öga skådade efter hvilken vind det var
som blåste. Alla hade riktat sina tankar på landet, ingen
tänkte på segel, tåg och roder, utan krigarna snyggade upp
sina sporrar och vapenrockar till bröllopet. Detta firades
efter några veckor med stor härlighet, och den sköna
prinsessan tog Törnpåk till man, och nu var han konung af Jutland.
Och mången skön dag bodde han i slottet med
prinsessan. Men slottet låg i sydjutland, där nu staden
Schleswig ligger. Men i sin glädje blef han ej glömsk, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
