Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan sparbanksboken, den fattiga tjenarens
oumbärliga nödankare för framtiden och ålderdomen,
fordrar räknekunskap hos sin innehafvare. Hvad
är all affärsverksamhet, om än aldrig så inskränkt,
utan kredit? Och hur kan det allraminsta i
detta fall rätt beräknas utan räknekunskap?
Inkomst och utgift, utsäde och skörd, — hur kan
någon enda uträkning göras rätt derförutan? Göres
oss väl behof af några bevis, för att inse, hur
vigtig denna kunskap numera är?
I räkning bör undervisningen icke sträckas
längre än som behöfves, för att barnen en gång
ute i lifvet skola kunna reda sig i vanliga
förhållanden. Undervisningen bör sålunda
hufvudsakligen gälla det praktiska lifvet, hvarmed menas,
att barnen skola lära räkna så, att de både i
hufvudet, såsom det heter, och på tafla eller papper
kunna räkna ut sådana räkningar, som röra mått,
mål och vigt, (hvilka alltid böra finnas till hands
vid dylik öfning) penningräkning, intresseräkning
samt uppställa de enklaste beräkningar för
inkomster och utgifter.
Möjligen skall detta förefalla mången landtman,
som aldrig sjelf erhållit någon undervisning
i räkning, men som dock tycker sig ha redt sig
ganska bra i handel och vandel, såsom något för
mycket eller öfverflödigt. Men den som erfarit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
