Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framme, och man sökte med signerier och dylikt
trolltyg afvända det onda, okunnig som man var
både om sin egen och om djurens kroppar och i
fråga om den rätta vården deraf. Hemsöktes
skogen eller åkern eller ängen af någon landsplåga,
straxt tog man sin tillflykt till onaturliga
förklaringar och stod der rådlös inför olyckan.
Men nu, hur dagas det icke äfven i dessa fall
på alla håll! Man lär nu alltmer inse lagarna för
lifvet, både menniskans eget samt djurens och
växternas. Man sveder icke och bränner i tid och
otid, ty man har lärt inse, hvad matjorden
egentligen är, och att man alltså lätt nog kan bränna
upp äfven den och sålunda genom svedjande göra
jorden ofruktbar för långliga tider. Man skaffar
syran från åkrarna, ty man har lärt förstå, att
vattnet »binder värme,» såsom det heter på de lärdas
språk, men att växterna behöfva en viss värme
äfven i jorden för att kunna frodas. Man rensar
sin skog, ty man har fått lära, att i vanvårdad
skog föröka sig skadliga insekter lättare än annars,
tills de till slut taga öfverhand och ödelägga
skogen. Man låter ej det kraftigaste af gödseln rinna
bort, eller lakas bort, eller brännas bort af solen.
Man gör sig såkallade komposter deraf och ökar
den derigenom, i stället för att låta den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
