Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blir alltid svart att öfvertyga den som
icke vill öfvertygas. Men bitom oss dock försöka
bevisa, att faran för det stränga arbetets och den
yttre förkofrans bestånd och utveckling i följd af
skolan icke är så stor som man vill påstå.
Alla dessa redlige dannemän, som i alla tider
funnits inom Sveriges allmoge, och som gjort det
svenska bondeståndet så aktadt i alla tider, hafva
de väl varit så dugliga och dugtiga endast så framt
de ingenting lärt? Har man icke tvärtom hört
och erfarit, att, ju mer de förkofrat sig äfven i
kunskap, desto bättre hafva de skött både sig och
sin jord? Har man icke sett dem århundraden
igenom återvända från riksdagarne till plogen och
vara lika goda arbetare för det, äfven om de varit
utsatta för vida större frestelser till fåfänga och
högfärd än dem, som de kunna råka ut för i
skolan? Ar icke hela vårt land fullt af arbetare,
män som qvinnor, hvilka gått i skola, utan att
derföre ha blifvit högfärdiga eller ohågade till
arbete? Aro väl plogen och spaden öfvcrgifna nu
mer än förr? Förvärfva icke Sveriges bönder
årligen allt mer och mer jordegendom och sköta de
den icke allt bättre och bättre? Och detta sedan
skolorna blifvit allt flera, allt allmännare.
Hvad göres oss då annat vittne behof?
Derföre att en och annan, som i hvad fall som helst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
