Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Waadt och Zürich ingen enda fange; i Neufchatel
2 o. s. v. Folkskolan må i detta fall ha gjort
mycket eller litet; att hon dervid bidragit till godo
tyckes man dock icke vilja eller kunna förneka.
Frågas åter, hurudan den undervisning «är, som
bestås i dessa skolor, så svarar jag med dem, som
haft tillfälle att på ort och ställe taga kännedom
derom, att den i sednare tider utvecklats i god
riktning. Den afser icke endast minnet och lexan,
utan äfven utvecklingen af barnens vigtigaste
förmögenheter på ett efter deras olika ålder och
kunskapsförmåga lämpadt sätt. Också äro de schweitziska
lärarne berömda öfver hela verlden för deras
förmåga att undervisa. Man skulle kunna säga, att,
allt sedan den stora reformatorn af
folkskoleväsendet, Pestalozzi, här lefde och lärde (han dog 1827),
har en god del af Europas folkskolelärare gått i
lära i Schweitz eller derifrån hemtiit sina
grundsatser för barnaundervisningen.
Undervisningen gäller sålunda icke endast läsa
och skrifva och räkna, såsom ännu är fallet i
många «andra länder och såsom det äfven i Schweitz’
katolska kantoner långe fortgick, utan den gäller
äfven de ämnen och öfningar, som i en föregående
afdelning af denna skrift upptagits.
Med afseende på de medborgerliga
kunskapernas utbredande, så meddelas folkskoleläraren vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
