Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbättra. Men i ett land, der i en enda stad
(New-York) folkskolan påkostas mer för året än
som fallet är till exempel i hela det stora
Frankrike, för så vidt som kostnaderna i det sistnämnda
landet bestridas af statsmedel, — i ett land, der
allt livad som göres och påkostas i skolväg sker
frivilligt eller på grund af de lagar, som folket
sjelft genom sina målsmän utfärdar åt sig, och
der uppoifringarne för skolan, hade de af lagen
föreskrifna och de enskilda frivilliga, äro större
och rikligare än i något annat land i verlden, —
der viåste vi anse folkskolan stå högt och de fel
och svagheter, som der kunna råda, lättare
ai-hjelpta än på annat håll.
Detta om de amerikanska skolorna i allra
största korthet. Vi må hafva svårt för att fatta
det nordamerikanska lifvet och skolväsendet, huru
det kunnat få en sådan kraft och fart som det
dock väl onekligen eger. Men saken är väl den,
att alla medborgare alltifrån Förenta staternas
uppkomst ansett det vara hvars och ens rätt och pligt
att sjelf gripa verket an. Här i Europa, med
undantag af Storbritannien, och i viss mån äfven
Schweitz och Holland, vänta vi vanligen på att
staten, regeringen, myndigheterna, reglementerna
skola göra allting, och vi finna oss af tvång
nödsakade att lyda. Att göra oss sjelfva till skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
