Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undan det mörka öde, som hotade henne; han ville
med en hel verld strida om folkungadottren.
Men han stannade såsom förlamad, ty i samma
stund uttalade bruden de betydelsefulla ord, som
invigde henne till den gamle riddarens maka. Hennes
röst var lugn och klar; om den hade röjt ett enda
darrande ljud, en enda återklang af kärlekens varma
toner, kanske hade Torsten ännu vågat trotsa den
högtidliga stunden och dess betydelse. Men han kände
att han hade ingen rättighet att strida för henne.
Det sista ljudet af hennes lugna röst lade sig såsom
en frost öfver hans glödande hjerta.
Han stod såsom förintad; hela hans inre
stormade i förtviflan. Det offer, han kunnat bära för sin
väns lycka, blef honom nu för öfvermägtigt. Den
kraftfulle ynglingens gestalt hade behof af pelarens stöd.
Folkmassan gaf nu vika och skilde sig för att
lemna rum för brölloppsskaran, som långsamt skred
utåt gången. Torsten såg brudparet komma närmare,
han kände, att de måste gå tätt förbi honom, och
likväl dröjde han — hvarföre viste han icke sjelf.
Bruden stannade ett ögonblick. Hon igenkände
Torsten. Kappan hade fallit tillbaka ifrån hans bröst,
och ett flammande ljus belyste klart hans talisman,
det välkända näckrosbladet.
Då blef folkungadottrens ansigte blekt som
hennes hvita skrud. Riddar Tords arm omslöt hans
vacklande brud, och hela bröllöppståget försvann för
Torstens blickar.
| ————</table>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkunga/0189.html 
|