Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru öfverallt var upplyst, rådde dock en
besynnerlig stillhet och tystnad; äfven klockorna hade
upphört att ringa. Porten stod uppslagen och
Torsten trädde uppföre den välbekanta trappan. Då först
kom en af fru Adelheids tjenare honom till möte.
»Alla äro redan i kapellet,» sade han, »men jag
skall ledsaga eder dit, ädle riddare.»
Svennen ilade förut och öppnade sakta
kapelldörren. Torsten inträdde, och dörren gick igen efter
honom; men här stannade han invid en pelare, såsom
ville han dölja sig invid densamma.
Hela kapellet var uppfyldt af folk; men Torsten
skådade öfver mängden framåt koret, der inför
högaltaret stod en prelat i messeskrud och framför honom
ett brudpar. Torstens öga halkade dock förbi presten
och förbi brudgummen, men stannade vid bruden.
Denna höga, hvita gestalt, hvars ansigte han
likväl icke kunde skåda, kunde det väl vara Gunborg?
Hans stormande hjerta sade honom, att så var. Dessa
blad af guld och myrten, som slingrade sig omkring
hennes hufvud, bildande en betydelsefull prydnad, kunde
de väl föreställa en brudkrona? Folkungadottren, den
enda, den sista af den gamla ättens stolta blod, hon
som varit för storsinnad att emottaga en tron och en
konungs krona, kunde hon väl offra frihet, ungdom
och lycka för att fylla en faders löfte?
Och vid hennes sida stod en kämpagestalt, den
hårde, obeveklige gamle riddaren, som vågade binda
folkungadottren vid sin sida, ehuru hennes hjerta
tillhörde en annan!
Men ännu kunde vara tid. Torsten ville störta
fram genom folkmassan, som stod liksom en mur
emellan honom och brudparet. Han ville rycka Gunborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
