- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
213

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan dörrarna blifvit väl tillslutna efter den
hemlighetsfulle marsken, öfverlemnade man sig till
föreställningar om hvad som på denna tid möjligen
kunde hafva tilldragit sig. Herrarne förenade sig dock
snart med den tanken, att något afgörande steg,
stridande emot de förut ingångna förbindelserna, kunde
dock icke hafva blifvit taget. Fruntimmerna åter, då
det icke tillhörde dem att deltaga i herrarnas
öfverläggningar, slöto sig tillsammans, uttalande för
hvarandra sina oroliga aningar.

Främst bland dem utmärkte sig en medelålders
fru med stolta, men lifliga anletsdrag. Det var fru
Märtha Ulfsdotter, först gift med en dansk herre i
Skåne, Sigred Ribbing, och nu åter enka efter
riddaren Knut Algotsson. Hennes ännu ungdomliga ansigte
påminde om modrens, fru Birgitta Brahes, englalika
skönhet; men den praktfulla drägt, hon bar, vittnade
om, att dottrens sinne mindre föraktade en verldslig
höghet och dess fåfängliga glans.

»Jag tror,» yttrade hon, »att våra herrar alltför
mycket förlita sig på egen magt och myndighet, samt
deras egna ingångna förbindelser. Har konung
Valdemar några hemliga förslag i sinnet, är det honom
icke svårt att få drottning Blanka på sin sida; hon
skulle gerna omintetgöra rådets planer. Eller hvad
synes eder, ädla fränka? Ni har större vishet och
erfarenhet än vi, som ännu räkna oss till de yngre.»

De sista orden voro stälda till den gamla fru
Bengta Ferla, som också svarade henne med
tillmötesgående upprigtighet:

»Min öfvertygelse har visserligen varit, att
vigtiga händelser skola här tilldraga sig, och att derföre
ganska stora bekymmer komma att möta oss. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free