Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elisabet af Holstein hade nu beslutit sig för att
tillbringa sitt lif i enslighet och afskild ifrån verlden.
Alltifrån Gunborgs besök i Roeskilde, der hon
emottog prinsessans fridshelsning för att meddela den
till dem, som så djupt förnärmat henne, hade
Elisabet återfått frid i sitt inre och hennes tankar blifvit
klara.
Prinsessan betraktade sig nu såsom enka och ville
söka ett hem, der verldens stormar, dess
förhoppningar och förödmjukelser icke mera skulle hinna henne.
Hon ville icke skåda de strider, som skulle uppstå
emellan hennes förnärmade broder, som man kallade
»Henrik den jernhårde», och de fiender, som hon hade
förlåtit. Alltifrån den stund, då hon hade kunnat
besegra sig sjelf, då hon emottog den svenska frun, som
medförde drottning Blankas helsning, och hon åter
kunde höra det språk, hvars välljud hon älskat, hade
en hemlig längtan återvaknat hos henne att få skåda
Sveriges sköna land, att kanske just der söka sin
fristad.
När nu Gunborg, enligt prinsessans önskan åter
infann sig i Roeskilde, mottogs hon med innerlig
rörelse af Elisabet, då hon i henne såg en enka, såsom
hon ansåg sig sjelf vara.
Den svenska folkungadottren befäste alltmera den
tyska prinsessans kärlek till Sverige. Elisabet af
Holstein skulle väl der icke finna en konungatron och en
verldslig krona, men uti Birgittas kloster vid den sköna
Vetterns strand skulle hon finna den fristad, hon sökte.
Prinsessans önskan blef uppfyld. Enligt sitt löfte
till de svenska konungarne, stälde kung Valdemar ett
väl rustadt skepp till hennes förfogande. Sedan hon
i Roeskilde skilt sig från sina holsteinska följeslagare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
