Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkomst till fädernehemmet hade slutat sin jordiska
bana.
Rundt omkring i trakten utbredde det inbördes
kriget alla sina fasor, der striden utkämpades emellan
olika partier, och tyska trupper ströfvade omkring för
att bistå sina landsmän, hvilka såsom fogdar på de
inkräktade gårdarne utkräfde stränga gärder. De
förnämligaste egendomarne i Upland stodo dock öde,
emedan deras egare hade dragit sig tillbaka till
hufvudstaden, der de ansågo sig bäst skyddade genom dess
starka fästen.
Men på Gröneborg gick allt sin vanliga, lugna
gång. Det var såsom gamle Ivar Blås kämpaande
sväfvade skyddande öfver sin borg och enda
återstående ättling, den sista folkungadottren. Hos det
svenska folket var den gamles namn alltför högt vördadt,
att det kunde falla någon in, att hans ättedotter kunde
öfvergå till tyskarnes parti, hvarföre, om någon fara
skulle hota henne, hvar och en gerna hade gått från
eget hus och hem för att försvara hennes borg. Och
konung Albrekt åter var å sin sida mån om att
erkänna sin frändskap med folkungaslägten, och nekade
derföre icke skydda någon, som tillhörde densamma.
Med sin tids ridderliga artighet sände han
folkungadottren ett skyddsbref, som tillförsäkrade henne att
icke oroas af hans tyska trupper.
Gunborg hade emottagit konungabrefvet och
lemnat det till sin borgfogde, utan att likväl yttra ett ord
om, huruvida hon sjelf ansåg det behöfligt eller
tillförlitligt. Den gamle Peder Urne emottog det med
skyldig vördnad; icke heller han yttrade till sin fru
ett ord derom. Men han lät fortfarande som förut i
all tysthet noga tillse, att intet försummades som hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
