Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 HUR FOLKEN SE TÅ SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA.
andas», en Michelangelo förlossat väsen med liv ur marmorn och
en Galilei »siat om stjärnornas uppgång».
Italiens folk har gett mänskligheten kanske mer av snille och
skönhet än något annat folk.
* *
*
Invånarna i Förenta staterna äro ytterligt talrika. De utgöra
mer än hälften av Ryska rikets befolkning, och deras område är
så stort, att det är en, visserligen mycket knapp, hälft av de
oändliga sträckor, över vilka tsaren härskar. De ha det engelska
moderlandets kultur, men denna, liksom det ävenledes ganska
stora inflytandet från Frankrike på det konstnärliga området, har
något modifierats i den riktning, som kan kallas amerikansk och
som inom målarkonsten visat en livskraft och en artistisk smak
värda större uppskattande än som givits av Europa.
Frånvaron av bönder gör, att den nationella klangbotten saknas,
och hur skall utan folkvisa musiken och utan folkkonst
ornamenti-ken få en nationell karaktär? Men det är ej omöjligt, att vid sidan av
den bar-, boarding-kousc- och Palace Hotel-kultur de utvecklat
också ur det amerikanska hemmet, som i komfort och smak även
långt ned i samhället tävlar med det engelska, och ur den nu allt
starkare och friskare spirande grundliga och vidsynta amerikanska
universitetskulturen en specifik amerikansk odling skall kunna uppväxa.
Guld är god gödsel, men det måste finnas jord också, om
något skall växa.
Det bör vara av oändligt intresse för amerikanerna att i Europa
få skåda det eviga Rom eller Aten, alla konsters moder, få se
Paris, ljusstaden, den mest levande av alla städer och dock redan
verkande tusen år innan Columbus landsteg, att få besöka det gamla
vördnadsvärda York, som gett namnet åt New York, och vistas
i London, en stad som, om man skall fästa sig vid det minst
väsentliga, är dubbelt så stor som någon stad i Amerika, kort
sagt att en gång få leva i en kultur, mångstämmig och rik,
helgad av höga mål, stammande ur en ärorik forntid och med
en mångfald och skönhet i tradition, religion, konst och dikt, där
det finnes ej bara jättehissar utan verkliga jättar, där Paulus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/foly/0106.html
