Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fransmans omdöme om svenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 FCX FRANSMANS OMDÖME OM SVENSKARNA. 2o5
om fransmannen tänkte: de djupa, tystlåtna svenskarna ha gömt
sina fina känslor så långt in, att de själva tappat bort dem. En
svenska förklarar kanske för honom, att »dulgt Kaerlighed», som
man aldrig, aldrig får se, är allra finast, och fransmannen är nog
banal att föredraga den som han sett, hört och känt strömma
emot sig.
Att mäta hur mycket man offrar av kärlek till yrke och
idéer är omöjligt, men nog finnes det väl ändå många svenskar,
som, trots att de veta sig bo i ett land, där småsinnad
avundsjuka inom alla klasser är huvudfelet, arbeta i stadsfullmäktige
med ovett som enda lön eller bygga museer och teatrar.
»Packdraget», som Ruskin säger, är emellertid hös oss både i
över-och underklass avundsjukan. »De skulle hellre hänga sig än
berömma en landsman.»
Denna avund måste tillbakaträngas av en annan typiskt svensk
egenskap, också den framhållen av Bellesort, sinnet för rätt och
billighet. Och detta sinne bör ej hindra oss att med kraft
tillbakavisa orättvisa beskyllningar, men det bör också förmå oss
att erkänna sådana som äro rättvisa.
Kärleken man och kvinna emellan och även den relation
mellan könen, som lon s est convenn cC appeler poliment tamour,
för att tala med Anatole France, är i Frankrike ytlig och cynisk
och, särskilt då det gäller Quartier Latin-erotiken, på det mest
stötande sätt oblyg. Detta är en ganska vanlig svensk
uppfattning. Bellesort åter påpekar, att de svenska studenternas första
intryck av den sensuella driften är vanligen både torftigt och
rått och att i allmänhet det andliga och kroppsliga kärlekslivet
hos oss är utsatt för ett snustorrt och förnumstigt moraliserande.
Det kan vara skäl att dröja ett par ögonblick vid denna ömtåliga
punkt och begagna sig av den hos oss nyvunna friheten från
pryderi och avlägsnandet av den lögnaktighet, som tills för ett
par decennier sedan ansågs för det enda passande på detta
område.
Så gott som alla fransmän och fransyskor, som komma hit,
anse att i Sverige kärleken könen emellan lever ett tynande liv,
och att kvinnan som kvinna — ej som kvinnosakskvinna — är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
