Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnolynnen.
383
till dessa nu leva i England. »Men dessa förebilder äro långt
ifrån omgivna av den höga vördnad, som enhälligt ägnas ’la
vcritable anglaise accomplie’», och han påstår, att denna socialt
fulländade kvinna »är avsedd att fullt uppfylla alla
konvenansregler och att giva sin make den mest sjukliga aristokratiska
högfärds njutningar och en lycka, vari man kan förgås av tråkighet.»
Säkert har engelskan i allmänhet mera vilja än intelligens.
Hon har en mycket stark pliktkänsla. Den bildade engelska
unga flickans charm ligger bland annat i en verklig naivitet.
Det är endast på societetsområdet som hon ej är naiv, och en
verklig lord och en »lord by courtesy» blandar hon inte ihop.
Hon .är tvärsäker som en norska, ehuru ej hälften så kunnig. Hon
listar ej så lätt ut olämpliga hemligheter utan behåller i
allmänhet längre än flickorna på kontinenten och i synnerhet längre än
de mest jamande oskuldsfulla franska unga flickor en icke spelad
ovetenhet. Det är ej bara de fjolliga, affekterade, flirtande flickorna,
vilka bli oerhört rikt gifta och få komma till ett riktigt förnämt
slott, såsom det beskrives i Mrs. Hungerfords typiska missroman
Molly Bawn, som äro förebilder i den engelska medelklassen.
Minst lika ofta är det den lilla tappra, sanningskära ensamstående
och viljestarka unga flickan, som är engelskt flickideal, och det är
sannerligen icke något dåligt betyg för den engelska kvinnotypen.
Liksom det finnes insulära fördomar, så finnes det också
kontinentala. En av dessa senare är, att engelskorna, resp.
engelsmännen äro taktlösa och svåra att bli bekanta med.
Motsatsen är emellertid regel. I taktfullhet torde den engelska
o o
rasen vara lik ostasiaterna, d. v. s. överträffa alla andra européer,
och vad beträffar lättheten att bli bekant, vilket väl betyder, att
»om ömsesidigt tycke uppstår», man bjuder den likatänkande av
ungefär samma sociala ställning hem till sig först på te, så på
middag, så att bo i ett gästrum, om förhållandena äro sådana,
och slutligen att, om starkare vänskap uppkommer, man deltager
i vännens öden, påminner sig honom vid nyår och ofta
dessemellan skickar honom tidnings- och tidskriftsnummer, ändrar
sin resplan för att få råka honom eller henne samt ofta skriver.
I detta fall är engelskan idealisk, och har hon icke, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
