- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
32

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad han här framställer, är en utlefvad, en redan
»graf-lagd» tids äktenskapsideal. Att han framställer det i så sköna
ordalag, visar, att hans tanke ej nått en enda linie utom dess
krets; att Brand icke kan bjuda Agnes del i sitt egentliga lif
eller sjelf dela hennes ; att han ej kan erkänna hennes styrkas
rätt och låta denna öppet utveckla sig; att hau följaktligen,
i stället, måste få ifrågavarande styrka att sjukna och dö; att
han alldeles ofrivilligt kommer till att krossa den samma:
hvadau de båda gå under, icke blott Agnes.

Bland utdragen om ensidig manlighet eller qvinlighet,
har jag uppehållit mig något länge vid Brand. Ännu en sista
anteckning, och vi skola ej mer återkomma till denna
»dramatiska dikt», såsom skalden sjelf kallar Brand och Peer Gynt,
der den egentliga skådeplatsen är hjeltens och hjeltiunans
egen själ.

Att i Brand äktenskapets uppgift ej löses, betyder mera
än i alla här förut genomgångna skaldeverk. Dessa tvenne
makar älska hvarandra och tillhöra båda den ädlaste klassen
af utpregladt religiösa personligheter. Lifvet kan då ej
misslyckas för dem i samma mening, som t. ex. för Helmer och
Nora. (Jag tager naturligtvis alltid en läsarens allmänna
bekantskap med de nämnda dikterna för gifven.) Icke dess
mindre är det ett sönderslitet och gränslöst olyckligt lif. De
»älska» men »förstå» icke »livarandra». De kunna
följaktligen ej, med den bästa vilja i verlden, »rikta, främja och
frigöra hvarandras egendomliga personliga utveckling», komma
i stället ofrivilligt att »afknappa, hämma och tvinga» den
samma. Agnes’ i sig sjelf sanna ingifvelse leder Brand for
långt (för uteslutande) »inåt», fastslår för hela lifvet hans
verksamhet inom ett trängre område, än som hade varit det
naturliga. Ty Brands skaplynne har i sjelfva verket till
slutmål den stora offentligheten. Och åter Brands i sig sjelft sanna
reformuit släpar, af samma skäl, Agnes in i en hängifvenhet
till afdöendet, hvilken (bokstafligen) dödar henne, men som
redan förut vrider ur hennes händer denna medfödda magt
att vara mannens hjelp, den hon genom natur och uppfostran
i så sällspordt hög grad innehaft. Agnes utför i sin person
allt det, som Brand, mestadels förgäfves, predikat för hopen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free