Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon brukar på-sig sjelf hans verktyg, lämpliga för
tilltuktan-det af råare sinnen. Dock, emot henues icke råa, icke
mot-sträfviga, utan redan ädelt utvecklade varelse visa de sig
olämpliga. Hon brytes sönder under dem. Orsaken till bådas
undergång bafva vi, genom ett anförande ur manuens egen mun,
förnummit: den segt fasthållna fördomen af ett föråldradt
äk-tenskapsideal. Det vållar just sådana sällspordt högt
utbildade naturer och med sa omfattande lifsuppgifter, som Agnes
och Brand, oberäkneligt af bräck, om de ej hafva alla sina
manliga och qvinliga krafter qvar i fullt tjenstbart skick.
Men detta är endast möjligt under förutsättning af
gemensamhet i allt, och genom betraktandet af hvarje afvikelse från
den lagen såsom synd. Brand och Agnes äro för långt komna
menniskor för att icke taga skada genom tillämpning af
hvil-ken sämre lag som helst.
En naturlig och på samma gång utvecklad uppfattning
af äktenskapet, en sådan, som gör lika behöfliga båda
makar-nes slag af styrka, så väl för det offentliga som för det
enskilda lifvet, gör den ömsesidiga öppenheten och förtroendet
till det mest okonstlade, det på en gång gladaste och
allvarsammaste i verlden: en sådan syn på hela saken skulle här
hafva räddat både Brand och Agnes och församlingen och
Alf — och möjligheten till ett långt, välsignelserikt arbete för
slägtets väl.
Ännu ett tillägg, rörande Brands gamla moder, den
qvinliga Harpagon. Yi hafva varit vittnen till dennas yttranden
inför sonen, om huru hon såsom uugmö svikit sitt hjertas tro
för att få en rik man. Skalden låter den af henne svikne
fästmannen hafva sökt glömska, der en man ofta söker den,
i ett oordentligt lefverne. Och frukten af dennes sålunda
inledda förbindelse med en kringstrykande tatterska finnes
vara Gerd, samma svagsinta flicka, hvilkeu, genom ett mellan
jöklarne i en fjelldal afskjutet skott, gör slut på Brand, som
åter är frukten af moderns förbindelse med den föredragne
rike. Hvad man kunde kalla den historiska handlingens ström
är här således — till sin källa och till sitt utlopp — en
kärlekens slägttragedi.
Genom Fru Linde i Et Dukkehjem upprepas något af
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>