Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: En Folkefiende - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
lagar sig nemligen till att uppläsa hela samhällets
syndaregister. Till detta nya föredrag är han utan koncept.
Det bär ock alla kännemärken af tumultuarisk
improvisation. Det är något om »en opdagelse», som han
gjorde »igår formiddag — nej, det var egentlig
ifor-gårs aftes». Och liksom dagtecknandet för upptäckten
är obestämdt, så skiftar äfven innehållet åtskilliga
gånger skinn under hans af interpellationer afbrutna,
häftiga anföranden. Ty doktorn gör i denna stund för
för första gången i sitt lif försöket att uppställa för sig
ett politiskt program. Allt måste ut på rak arm; och
det första han lyckas få fatt i och vill visa fram är
— »autoriteternas umådelige dumhed. — (Larm, räb og
latter. Fru Stockmann hoster ivrigt.)»
Den, som i denna Tomas’ summariska inledning
strax tages för hufvudet, är »min bror Peter». Det
faller sig så naturligt att använda honom som
illustration till den nämda texten. Han har för åskådaren
(mer eller mindre rättvist) varit det redan från styckets
början, med sitt alltid i uniform klädda tal och sin
stelbenta tankegång. Ja man tror först, att
hufvud-drabbningen skall komma att stå just kring denna punkt.
Men det räcker icke många ögonblick. Doktorn har
redan fått syn på en annan sida af sin »opdagelse», en för
honom sjelf mera upprörande och som slutligen skall
bringa församlingen till fullständig storm. Han ämnar
ej vidare uppehålla sig vid öfverliggarne »fra en
hen-döende tankeverden, de besörger så ypperligt sig selv
taget afdage; der behöves ingen doktors hjælp». Det
är för öfrigt »ikke dem, som er de» samhällsfarligaste
och värsta.
■>’Råb fra alle kanter.
Hvem da? Hvem er det? Nævn dem!
Doktor Stockmann.
Ja, I kan lide på, at jeg skal nævne dem! For
det er netop den store opdagelse, jeg har gjort igår.
(Hæver stemmen.) Sandhedens og frihedens farligste fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
