Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: En Folkefiende - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
HENRIK IBSEN.
er kanske ikke ligere i det fri vesten heller’ *). Men
vi hafva ju full rättighet att skratta åt så väl dessa
som doktorns andra öfverdrifter, allrahelst som hans
eget präktiga lynne är starkare’ än omständigheterna
och det visar sig vara en verklig hjeltesjäl som tagit
herberge inom hans gamla nattrock». — Ja, nog är
det så. Det låter åtminstone säga sig, med vissa
förbehåll. Att hårdt hålla på styckets humoristiska
skaplynne är bestämdt rätt. Men det hindrar icke, att
hela den ifrågavarande dikten likvisst är ett slags
bakhåll. Den rigtar — det må nu vara gjordt med skämt
eller andra medel — ett anfall mot det moderna
samhällets arbetsordning.
Nå väl! Skalden är icke ensam härom. Flere
af vår tids allvarligaste vetenskapsmän, sådane som
tillräckligt ådagalagt, att dè ej i något enda fall hysa
reaktionära tendenser, anstränga för det närvarande
sina hjernor med just samma bistra problem: Hur
skall minoriteternas rätt kunna räddas? Hur skall
den kunna undgå — med nu snart allestädes gängse
politiska och scciala former — att lagligen krossas?
Majoriteten, allmänna opinionen, eller samhället såsom
sådant kommer allt mer och mer att vara den
bestämmande magten eller taga Sina egna
angelägenheter om hànd, de stora och - gemensamma. Men
detta vilkor för det helas utveckling drabbar tillsvidare
oundvikligen månge af dess delar med qväfvande tryck.
Nonkonformisterna lefva ett öfveransträngdt lif i våra
dagar. Och i våra barns tid kommer ’det att Vara
än värre.
Några bland desse, den sociala vetenskapens män,
hafva till och med särskildt berört den del af frågan,
som ofta varit skaldernas och alltid varit skalden
Henrik Ibsens: frågan om den heligaste minoritetens, den
enskilda menniskosjälens rätt till frihet och egen-
") Eller detta, mera humoristiska utbrott: ’— — (går henad
gulvet.) Dersom jeg bare vidste, hvor der var en urskog eller
en liden sydhavsö at få köbt for en billig pris —’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
