Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: En Folkefiende - 4 - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F-N FOLKEFIENDE.
28
domlig utveckling, såsom den enda genom hvilken
individen kan komma till sin fulla helsa *).
I En Folkefiende har Ibsen för individens räkning
fordrat mindre än i något föregående stycke:
att en laglydig och välvillig "samfundets tjenare
icke må kunna lagligen hindras i att göra sina
samtlige medborgare ett sådant godt, som är rentaf
påtagligt, obestridligt, och hvars uteblifvande skulle komma
att ligga som en skamfläck på dem ^lla.
Skådespelet visar: att detta kan ske — och under
strängt iakttagande af lagliga former.
Skalden är ej skyldig eller i stånd till att äfven
angifva alla botemedlen. Men det väsentligaste, och
grunden för alla öfrigas tillämplighet, angifver han:
en fri och hjeltemodig själsrigtning hos den enskilde.
Skådespelets hufvudperson företer detta vilkor i dess
fulla mandom. Och framtidsplanen, hvarmed stycket
slutar, är: att bibringa en del af det uppväxande
slägtet samma själsrigtning.
5.
Till sist några ord, som jag vid början af denna
uppsats med sådan tillförsigt påstod skulle vara öfverflödiga.
Man kan se företeelser på ett inskränkt sätt, sjelf
åt de flesta håll begränsad; man kan — om uttrycket
tillåtes — se dem ur en »vrå».
Så har vanligen den officiela kritiken skärskådat
lifsföreteelserna i Ibsens verk, nu senast äfven den nya
insats i vår tids andliga lif eller den nya slags
åskådliggöres deraf, vi fått genom doktor Stockmann och
hans familj. Ett försök till att förklara orsaken torde
ej vara ur vägen.
*) T. ex. J. St. Mill (Ön Liberty och andra arbeten); H.
Spencer (Männers and Fashion, Education, The Data of Ethics
— och i många andra delar af evolutionssystemet). Och redan
före dem hafva Emerson och Carlyle uttalat oförgätliga ord
derom på nästan hvarje, sida de skrifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
