Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg: Giftas - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
AUGUST STRINDBKRC.
Flertalet bör ju då äfven skildras. Och det är,
hvad författaren gjort i sina efterföljande
äktenskapshistorier.
De menniskor, som icke hafva — redan spontant
i och med sina ärfda anlag — någon sådan der
fordran af helhet, individuel verklighet, klarhet eller
mening i sin erotiska tillvaro, utan hafva, i bästa fall,
fått utifrån vissa vinkar om någonting i den
rigtningen önskvärdt, från samhällsordningen och de
borgerliga lagarne, från religionsföreskrifter och visa
menniskors talesätt, genom utilitariska hänsyn m. m., dessa
individer utgöra ju den stora massan af menniskor,
och på deras lefverne beror samfundets allmänna
tillstånd, barnens uppfostran, umgängesvanorna m. m.
m. m. Författaren har alldeles rätt i, att literaturens
nyligen återvaknade ifver för kärleken (eller det
ädlaste sättet att se förhållandena mellan man och qvinna,
att se dem som ett alltjemt fortgående
utvecklingstillstånd, en personligheternas frigörelse), att detta
naturnödvändigt kommit-att skjuta det stora flertalet
något åt sidan, att obilliga yttranden om dessa vanligare
menniskor, och om det som de pläga kalla »kärlek»,
allt emellanåt förekommit inom den nyare literaturen;
att äkta män med en något grof men välvillig och
pålitlig känsloförfattning ofta kanske för grymt
oqvä-dats från scenen; att alldeles bestämdt hustrurna och
älskarinnorna der, när de ändtligen kommit till tals,
sagt öfverord och varit orimliga i sina anspråk. Det
var ju då bra, att författaren till Giftas — så här
straxt ofvanpå — förde oss in i några verkliga
hvar-dagsförhållanden af olika slag, särdeles att han i
somliga af berättelserna gjorde det med oemotståndlig
humor; så att vi fingo ett intryck af godmodighet
från dessa menniskor (såsom framförallt genom Ett
Dockhem och Måste, men äfven i åtskilliga af de andra
berättelserna). Hade han hållit ut ända till slutet af
Dygdens Lön med att låta full rättvisa vederfaras sitt
första ämne, så skulle man — undantagandes vid vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
