- Project Runeberg -  Förbannelsens Hus eller Skurken i Skinnarviksbergen /
6

(1877) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Nej, bättre hämd vill jag taga . . . Din son får
du behålla; uppväxt i fattigdom och elände, omgifven
af alla frestelser, skall hans straff nog komma . . .
men din dotter, henne tager jag hand om . . . och när
hon en gäng blifvit fullväxt . . . då skall hon bli
försoningen för allt . . . jag skall fostra henne till min
älskarinna . . . till min frilla . . . och den sorg och
skam . . . jag känt . . . den skall hon gälda . . .»

»Nåd, barmhertighet!» qvidde den stackars qvinnan.

»Nåd . . . ha! ha! ha! Och ha’n I känt någon
sådan med mig . . . ha’n I icke behandlat mig som ett
oskäligt djur, det man kunde behandla efter behag.»

»Miskund . . . för Herrans skull!»

»För Herrens skull . . . Nej, om du besvor mig
vid min egen mor, jag slöte ändå till mitt hjerta . . .
Farväl . . . nu tager jag henne med på färden.»

Barnen hade krupit tillsammans . . . med anleten,
stelnade af fasa, hade de slagit armarna kring
hvarandras hals. Den förfärlige slet flickan, som jemrade
sig högt, från brodren och skyndade sig ut i den
mörka natten.

                         — — — —

Morgonen derpå, när grannarne kommo in, funno
de en döende gubbe, blödande ur ett sår, en qvinna,
som låg död och vid sängens fot ett sofvande barn.
Vid gossens fötter låg ett papper, och på detta papper
stod med skälfvande, nästan oläsliga bokstäfver:

»Jag . . . anklagar . . . Curt Armsköld . . . för
min död . . . och jag förbannar ho . . .»

Meningen var oafslutad. Döden hade afbrutit
förbannelsen.

Då man efterhörde den som bar detta namn var
han försvunnen. Gossen togs i vård af några
barmhertiga mennniskor . . . men huset ville ingen bo uti.
Det stod i många år tomt och öde. Folket kallade
det för »Det förbannade huset.»

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:10:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbannhus/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free