Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock min mor . . . Edgar, jag ser dig . . . jag ser dig —
nu skall ingen skilja oss åt . . . nej ingen . . . ser du
stjernorna . . . ser du hur de glindra — hopp . . .
tro . . . och . . . kärl. . .» Hon hann inte fullborda.
Ellen var död.
— — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — —
När Onkeln kom hem om natten fick han genast
veta att Ellen gått ut till Edgar, som var nära döden.
Utom sig skyndade han till Edgar, men just då han
skulle gå ur sin port fick han syn på en ung man
som stod der.
»Ni här så sent?»
»Ni känner mig då?»
»Ja, hvar är Ellen, hvar har ni henne? säg det
för Guds skull.»
»Hvem är ni, som gör en sådan fråga?»
»Hennes bror.»
»Ah . . . Ni . . . Ellen . . . Gud bevare oss,
stackars barn! Edgar är nära döden och Ellen har
skyndat dit.»
»Ensam?»
»Ja.»
»För Guds skull låtom oss skynda.» Och de
skyndade hem till Edgar och funno honom naturligtvis
liggande i sin säng hel och frisk. Utom sig af raseri
och sorg öfverlade de tre männen hvad som var att
göra. Edgar föreslog att de genast skulle begifva sig
till det fördömda huset och der göra sig underrättade
om hon ej var der. Sagdt och gjordt! Inom mindre
än tjugo minuter voro de der. Dörren var låst, de
sprängde den och . . . Gud hvilken syn som mötte
dem . . . Ellen utsträckt på golfvet, likblek och med
slutna ögon, utan tecken till lif, och knäböjd bredvid
henne med ryggen mot dörren Curt, som inte en gång
märkt att de kommit in. Likasom bedöfvade stannade
de; men strax derpå uppgaf Edgar ett skri, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
