- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Tjugonde årgången. 1938 /
91

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder ur barnavärlden. Av Mathilda - II. ”Hjärteboken”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II. ”HJÄRTEBOKE N”.

En dag lekte lilla Solveig ensam inne i rummet. Hon
fick då se en bok ligga uppslagen på bordet, och hon
begynte bläddra i den för att se, om där funnos några
”gubbar”. Och till sist fick hon upp ett par. Men o, så
underliga de voro! Hon måste fråga mor, vad de skulle
föreställa. När modern kom in och barnet begynte
ställa sina frågor, blev mor Klara fundersam. ”Ack,
att hon glömt lägga undan boken! Det var en
väckelseskrift, som blottade människohjärtats fördolda djup.
Den ena bilden visade ett av Gud renat och bevarat
hjärta, och den andra bilden visade ett orent hjärta.
Skulle hon giva den lilla att nu äta av ”kunskapens
träd på gott och ont —•?” Huru gärna ville hon ej, att
barnet ännu länge finge dväljas i oskuldens sköna
Eden! Tids nog skulle hon få vakna upp och lära
känna allt mörkt i denna värld.

Men det gavs ingen undanflykt. Barnet ville ha svar
på sina frågor. Och efter en stund under ”kunskapens
träd” gick barnet ut, uppfyllt av samma känsla som
besjälat våra stamföräldrar i Edens lustgård: att fly
undan och gömma sig.

När modern den aftonen lyssnat till barnens
aftonbön och tagit god natt och släckte lampan, drog
Solveig täcket över huvudet. Modern, som sett ett litet
förskrämt ansikte, gick fram till den lilla och sade:
”Varför är du rädd, mitt barn?”

Jo, det var en fråga! Visste då inte mor, huru
mycket mörkt och ont det fanns, som kunde förskräcka
och intaga ett stackars människohjärta? ”Kom ihåg
aftonbönen, och mörkret skall ej skrämma dig.”

Solveig drog täcket ifrån ansiktet, knäppte åter sina
händer och bad:

”Gud, som har små barnen kär, se till mig” o. s. v.
samt: ”Det går en ängel kring vårt hus, I handen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbfac/1938/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free