Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilder ur barnavärlden. Av Mathilda - II. ”Hjärteboken” - III. I sorgehsuet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håller han ett ljus. Han bär en bok uti sin famn, så
somna vi i Jesu namn.”
Det lilla rädda, oroliga hjärtat blev åter glatt och
stilla, intet ont fick nalkas den hydda och de barn,
som ägde en sådan änglavakt. Men den aftonen bad
modern ännu varmare och innerligare för sina kära
små, att Herren måtte bevara dem från allt ont.
111. 1 SORGEHUSET.
Lektionen i småbarnsklassen hade nyss börjat.
Psalmens slutord hade knappt förklingat: ”Kom, o
Jesus, bliv mig när. Låt mig bliva, där Du är.”
Då hördes en suck, åtföljd av snyftningar, komma
från gossarnas bänkrad. Ofrivilligt vändes allas
blickar ditåt och stannade vid ett blekt, tårdränkt
barnansikte.
”Hur är det, Sven? Är du sjuk?”
”Nej, jag mår bra. Men lillebror är död.”
Lärarinnan gick ner, drog den lille intill sig och
talade tröstens ord. En varm våg av deltagande
omslöt den sörjande. Här besannades ordspråket:
”Delad sorg är halv sorg.”
Lärarinnan sade:
”Du kanske hellre vill gå hem i dag?” Ty hon
tänkte, att det under dessa förhållanden skulle bliva
svårt att samla tankarna. Men Sven ville stanna kvar
i- skolan.
Vid rasten stack han ett litet brev i Solveigs hand,
adresserat till hennes syster.
När Solveig kom hem och systern läst brevet, sade
hon: ”Det är från dottern i Lövhagen. Hon beder, att
jag skall komma dit i morgon. De skola då klä’ den
lille.”
”Låt mig följa med!” bad Solveig.
Systern såg på henne och tänkte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
