Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 12 )
Holm imiterade ett ryck, som när man
såras i sina heligaste känslor, vände sig helt
emot Sjödén och gjorde en konstpaus.
»Hör nu, Ivar,» sade han högtidligt stilla.
»Ska vi verkligen sitta och spela komedi för
hvarandra? Det är ju dock tämligen länge
se’n vi sist voro tjugu år. Tycker du inte
själf, du skulle se löjlig ut nu med de där
fasonerna! Låt oss hålla oss en smula på
situationens höjd! Jag vill ju inte, att vi skall
gå hän och förknippa våra öden med en
tandlös käring; det är inte ens fråga om att
handla mot kärlekens heliga plikter. Jag
tycker, du resonerar så klumpigt: hvar står
det skrifvet, att alla rika flickor äro fula och
att inga vackra flickor ha pengar? Hvaba?
Och ni gör ju intet annat, bägge två, än hänga
efter kjolar — och hvad har inte jag offrat
för dessa era dåliga böjelser, jag vill vara
blygsam och inte tala om mina bättre sedliga
principer, men om min bekvämlighet. Men
så bli då en gång också hängande, för satan!
Hva? Förstån 1 inte, att det äfven är i
sedlighetens, den beständiga, sanna kärlekens
namn, jag talar!»
Santesson smuttade på sitt glas, och Sjödén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
