Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( )
des: Gustaf Adolf Holm hade tagit
lejonparten — han kunde stryka in en femtilapp.
»Det var satan,» sade Trögelin
missunn-samt beundrande samt log ett blekt och öde
leende. »I nekar er ingenting!»
Gustaf Adolf Holm stoppade just med en
nonchalant åtbörd sedlarna ned i sin
västficka.
»Min vän,» genmälte han, mildt belärande,
»när man annars gör sin plikt, så kan man
emellanåt unna sig sådana här små
förlustelser.»
Trögelin slog till ett högt och bittert
leende, hvilket ban emellertid försökte göra
så oförargligt som möjligt, då den andre
satte i honom ett par förvånade och stränga
ögon.
»Hvad menar du?» sporde Holm.
»Jag menade ingenting, kära bror,»
svarade Trögelin späkt, men småskrattade
alltjämt.
»Nej, och det har du egentligen heller
ingen rätt till,» ifyllde Holm torrt. »Tillåt
mig emellertid bemöta din insinuation. Vi
lefva i en relativiteternas värld, Trögelin. Jag
själf är i studiernas pliktuppfyllelse visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
