Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 102 )
nygifta folk, i en punkt läter det svaga köttet
råda och handlar efter den betänkliga
maximen, att morgondagen har sin egen omsorg
om sig.»
Gustaf Adolf Holm gjorde en paus. Fru
Eugenia visste inte, hvar hon skulle göra af
sig; hon förstod inte ett muck, lika litet som
Trögelin, hvilken satt och grinade dumt.
Holm fortsatte i orubbligt allvar:
»Det är dock en inherent egenskap hos
den sanna, den verkliga kärleken, att man
icke bara är betänkt på att i det närvarande
ögonblicket omhulda den inan har kär, utan
tillika med af kärleken skärpta blickar alltid
ha ögonen fästa på det af faror och
oförutsedda händelser fyllda dunkel, mot hvilket
man går. Det är p/ifrtoomentet i kärleken.
Det är din plikt mot din hustru, Trögelin,
och er plikt mot er man, fru Eugenia, och ...»
Holm gjorde en paus... »och det är eras
bådas gemensamma plikt gentemot den eller
de eventuella tertium non datur, hvilka som
vi alla hoppas skola förljufva vår ålderdom.»
Fru Eugenia satt röd som en pion, och
Trögelin grinade ännu argare. Men Holm
rörde icke en min i sitt allvarliga ansikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
