Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 119 )
jag vet, att du vill offra äfven det; och det
gör mig så beklämd. Å du, hvad skall din
släkt säga! Det kan då aldrig gå godt!»
Han tryckte hennes hand och strök henne
öfver pannan.
»Det är jag inte rädd för,» sade han
med ett smil.
»Och kamraterna!» fortsatte hon, reste
sig i stolen och såg på honom.
»Ja, du, kamraterna!» upprepade han
och såg på henne, som om han vaknat upp
till en ohygglig eftertanke.
Och så skrattade de bägge två. •—
Han fick vin fram, och tände sig en
cigarr, och timmarna gledo undan. Plötsligt
sträckte de båda hals och lyssnade: det hade
kommit steg därute på gatan, dubbelt hörbara
i nattstillheten, och de hade stannat precis
utanför fönsterna. De sågo frågande på
hvarandra — i detsamma knackade det med en
käpp på rutan.
»Släpp mig in, Kirre,» ropades det.
»Det är Holm,» sade Santesson.
Ellen ville springa upp, men han tryckte
henne sakta tillbaka i stolen.
»Nej, bli du,» hviskade han. »Vi är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
