Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
republikanska regeringars i gamla och nyare tiden erfarenhet. Och
när till författningens giltighet fordrades folkets bifall, kom efter
lång diskussion hennes antagande lyckligt till stånd. Denna
författning har rikliga hjälpmedel till sin upprätthålielse. Den är
lifskraftig, har makt att stifta lagar, straffa förräderi och
betrygga lugnet i det inre.
Fördristade sig någon enskild att usurpera regeringen i en
stat, eller uppstode en oligarki, så är det Förenta Staternas
pligt att åt hvarje enskild stat återställa dess garanterade
republikanska regeringsform. Blottar tidens lopp brister i
författningen, så är en möjlighet till förbättringar i den samma för
handen, hvarigenom dess stadganden fortfarande kunna hållas i
öfverensstämmelse med den framskridande bildningens fordringar.
Denna förmåga af själfuppehållelse och förbättring har
städse i fullaste mått förfäktats af hvarje patriotisk president, af
Jefferson och Jackson icke mindre än af Washington och
Madison. Washingtons, fosterlandets faders afskedsord till Förenta
Staternas folk innehöll framför alt den förmaningen ’att hålla
författningen helig’. Och presidenten Jeffersons inträdestal
förklarade ’centralregeringens upprätthållande i sin
författningsenliga kraft’ såsom vår inre freds och yttre säkerhets hufvudankar.
Författningen såsom folkets i Förenta Staterna verk skall vara
lika oförstörbar som folket.
Många patrioter ledo förr af en kväljande fruktan för
ett statsregeringarnas uppslukande af centralregeringen och af
den farhågan, att staterna skulle ryckas ur sina naturliga
banor. Men just vårt lands storlek skulle moderera farhågorna
för centralregeringens öfvertag. De till dess område hörande
förhållandena äro så talrika, att den måste akta sig för att
sysselsätta sig med saker, som ligga utom det samma. Skedde
annorlunda, skulle den verkställande makten och domaremakten
blifva mycket besvärliga under sin tryckande tyngd, och
lagstiftningen råka i lägervall. Det är altså för de enskilda
staterna en mycket större frestelse att vilja utöfva en del af
centralregeringens åliggande än för den senare att intränga inom de
förras rättssfär.
Underkastelsen under majoritetens utslag betecknades i
början af vårt århundrade af Jefferson såsom »republikens
lifsprincip», och de fyra sista årens tilldragelser hafva, såsom vi
hoppas, för alltid visat, att intet vädjande till våldet kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
