Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den egentliga stenkols-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att förklara stenkolens närvaro i jordens inre finnas
endast tvenne rimliga antaganden. Antingen hafva de
uppkommit genom växters nedbäddning, hvilka blifvit i form af
stora drifvedsflottor förda från aflägsna trakter genom floders
eller hafsströmmars inverkan och sedermera öfvertäckta af nya
jordlager, eller ock hafva växterna, hvaraf stenkolen
uppkommit, växt på platsen. Enligt detta sednare antagande skulle
de hafva alstrats genom förmultning eller sönderdelning af en
massa lemningar efter växter, som grott och dött på samma
plats, der man nu anträffar dem. Låtom oss nu granska
begge dessa förklaringssätt.
Kunna verkligen stenkolsbäddarne hafva uppkommit af
drifvedsstammar, som vattnet fört med sig och som sedan
nedbäddats? Denna åsigt har det emot sig, att man måste antaga
en oerhörd höjd hos dessa drifvedsflottor, för att de skulle
hafva kunnat åstadkomma så mäktiga stenkolsbäddar, som
dem, hvilkas särskilda lager man finner i stenkolsgrufvorna.
Ty om man tager vedens egentliga vigt och dess kolhalt i
beräkning, finner man att nutidens stenkolsaflagringar icke kunna
utgöra mer än ungefär sju hundradelar af den ursprungliga
vedens och öfriga växtämnenas volum, hvaraf de uppstått.
Fäster man derjemte af seende vid de talrika tomrum, som
nödvändigt måste uppkomma i följd af trädstammarnes
oordentliga hopstaplande i den supponerade drifvedsflottan, så
inser man lätt att stenkolen, hvilka uppkommit af växtämnen
med obetydlig egentlig vigt, knappt torde motsvara mer än
fem hundradelar af den förmodade flottans höjd, som skulle
hafva gifvit upphof åt dem. En stenkolsbädd af 16 fots
tjocklek t. ex. skulle således förutsätta en drifvedsflotta af mer än
300 fots höjd; men sådana flottor kunde icke flyta i våra
floder eller i en stor del af våra haf, t. ex. icke i Engelska
kanalen eller på Sydamerikas östra sida etc. För öfrigt skulle
dessa vedsamlingar aldrig hafva kunnat ordna sig nog
regelbundet för att alstra dessa så fullkomligt lagrade
stenkolsbäddar med en tjocklek, som bibehåller sig oförändrad på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>