Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den egentliga stenkols-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och buskar, som en viss tid betäckt jordens yta, slutligen
begrofvos under vattnet. Efter denna nedsjunkning höjde sig
marken åter och nya skogar uppväxte. Genom en ny sänkning
försvunno äfven de i sin ordning under vattnet. Det sannolika
är, att dessa tvenne ömsevis inträffande fenomen, växternas
nedsjunkande och nya växtmassors uppträdande på samma
ställe, utgöra orsaken till dessa ofantliga förråder af hälft
sönderdelade växtämnen, som utgöra stenkolslagren, och som hopat
sig öfver hvarandra under en lång rad af sekler.
Hafva stenkolen bildats af stora växter, t. ex. af de stora
träden i denna periods skogar, såsom af Lepidodendrer,
Sigillarier, Calamiter och Sphenophyller? Det är föga troligt. Flera
stenkolslager finnas, som icke innehålla ett enda spår af
stenkolsperiodens stora träd, utan blott örtartade ormbunkar och
andra smärre växter. Det är derföre att förmoda, att de större
växterna nästan varit fremmande för stenkolens bildning eller
åtminstone dervid endast spelat en underordnad roll. Det fanns
under denna period, likasom i vår tid, tvenne slag af
vegetation, som egde bestånd jemte hvarandra; den ena utgjordes
af högresta träd, den andra af örtartade växter, som
frodades på de sumpiga slättmarkerna. Denna sednare var det
sannolikt, som lemnade de mesta ämnena till stenkol på
samma sätt som det är örtartade sumpväxter, hvilka gifva upphof
åt våra torfmossar, detta slags stenkol, hvars bildning
försiggår i våra dagar.
Hvad slags förändringar måste då fornverldens växter hafva
undergått, för att de skulle kunna antaga detta tillstånd af
kolartade och bituminösa massor, som vi kalla stenkol? De
nedsjunkna växterna måste till en början hafva utgjort en lös
och svampaktig massa, af fullkomligt likartad beskaffenhet
med bränntorfven i våra mossar. Men genom långvarigt
för-blifvande under vatten började dessa massor delvis undergå
förmultning, en slags jäsningsprocess, hvars särskilda kemiska
momenter äro svåra att bestämdt angifva. Hvad man
emellertid kan försäkra är, att denna sönderdelning af fornverldens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
