Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
hur naglad vid jorden den är. Ett vemod låg
utgjutet över henne liksom kuttret av skogsduvan, en
djup längtan, som intet saknade. En gåta var hon,
som gåtfullt ägde sin egen upplösning, en hemlighet,
och vad är alla diplomaters hemligheter mot denna,
en gåta, och vad i världen är så skönt som det ord,
som löser den? Hur ojämrörligt betecknande och
pregnant är icke språket i detta ord: att lösa! Vilken
dubbelmening ligger icke häruti, och hur skön och
stark går den icke genom alla de kombinationer,
vari detta ord förekommer ! Liksom själens rikedom
är en gåta, så länge tungans band icke äro lösta och
gåtan på detta sätt löst, så är en ung flicka också
en gåta. — — — Tack, goda slunip, tag min tack!
Därest jag hade fått se henne under vintertiden, så
hade hon antagligen varit insvept i den gröna kappan,
helt förfrusen måhända, och naturens oblidhet hade i
henne förklenat sin egen skönhet. Nu däremot,
vilken lycka! Jag fick se henne för första gången
under årets skönaste tid, försommaren, i
eftermiddagsbelysning. Vintern har ju visserligen också sina
fördelar. En strå!ande upplyst balsal kan utan tvivel
<vara en flatterande omgivning för en balklädd ung
flicka; men dels visar hon sig här sällan fullkomligt
till sin fördel, just av det skäl, att allt uppfordrar
henne därtill, en uppfordring, vilken antingen hon
ger efter för den eller gör den motstånd inverkar
störand2, dels erinrar allt här om förgänglighet och
fåfänglighet och framkallar en otålighet, som gör
njutningen mindre vederkvickande. Vissa tider
skulle jag nog icke vilja undvara balsalen med dess
dyrbara lyx, dess rika överflöd av ungdom och
skönhet, dess växlande lek av krafter, men jag
njuter då icke så mycket, som jag frossar i
möjligheter. Det är då icke en enskild skönhet, som
fängslar, det är en totalitet — en drömbild svävar
förbi en, i vilken alla dessa kvinnliga väsen
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
