- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
73

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förlovad alltså! Låt se, mitt barn, vad livet har gett
dig för en julklapp!... Jo visst, det ser verkligen
ut att vara någonting solitt. Hon befinner sig
tydligtvis i förlovningens första stadium, hon älskar
honom — helt säkert — men likväl fladdrar hennes
kärlek, vid och obestämd, omkring honom — ännu
har hon kvar den kärlekskappa, under vilken många
få rum... Tag nu i duktigare!... Ja, när man går
så raskt, är det intet under, att banden i hatten resa
sig raka mot blåsten, så att det ser ut som om dessa,
likt vingar, buro denna lätta gestalt — och hennes
kärlek — också den följer som en älvas slöja,
varmed vinden leker. Ja, när man ser kärleken på det
där viset, så ser den mer än rymlig ut; men när
man skall ikläda sig den, när slöjan skall sys om
till vardagsdräkt — då blir det inte rum för så många
grannlåter... För tusan! När man haft mod till att
ta ett avgörande steg för hela livet, skulle man inte
då också ha kurage att gå stick i stäv mot vinden?
Vem tvivlar på det? Åtminstone icke jag, men inte
så häftigt i alla fall, lilla fröken, inte så häftigt!
Tiden är en svår tuktomästare, och vinden är knappast
sämre... Ta nu och skämta litet med henne!...
Vart tog näsduken vägen? Jo, där fick ni den
ju tillbaka... Där flög ena hattbandet sin kos...
det här spektaklet är ju riktigt generande för
fästmannen att vara vittne till... Där kommer en
väninna, som ni skall hälsa på. Det är första gången
hon ser er som förlovad — det är ju för att exponera
er som sådan som ni nu befinner er här på
Bredgade och som ni sedan ämnar er ut på Langelinie.
Såvida jag inte misstar mig, är det brukligt, att de
nygifta första söndagen efter bröllopet bege sig i
kyrkan, de nyförlovade efter förlovningen däremot
ut på Langelinie. Ja, en förlovning har verkligen
också i allmänhet mycket gemensamt med
Langelinie... Pass på nu, blåsten tar tag i hatten, böj
ned huvudet och håll om den... Det var ändå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free