- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
102

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Vad tala förlovade i allmänhet om? För så vitt
jag vet ha de mycket brått med att få varandra
ömsesidigt invävda som länkar i sina respektive familjers
tråkiga kedja. Vad under då, att det erotiska
försvinner! Förstår man icke att göra kärleken till det
absoluta, i jämförelse varmed allt annat försvinner,
så skulle man aldrig nedlåta sig att älska, om man
än gifter sig tio gånger. Om jag har en tant, som
heter Mariane, en onkel, som heter Christopher, en
far, som är major 0o. s. v., O0. S. v., allting dylikt är
kärlekens mysterier ovidkommande. Ja, till och med
ens eget förflutna liv är intet. En ung flicka har i
allmänhet icke stort i detta avseende att berätta;
har hon det, så kan det nog måhända vara mödan
lönt att höra på henne, men i regeln icke att älska
henne. Jag för min del söker icke historier, dem
har jag sannerligen nog av; jag söker omedelbarhet.
Det är det eviga i kärleken, att individerna först i
dess ögonblick bliva till för varandra.

Litet förtroende måste det väckas hos henne,
eller rättare, ett tvivel måste avlägsnas. Icke räknar
jag mig just till dem bland de älskande, som älska
varandra av högaktning, gifta sig med varandra av
högaktning, få barn med varandra av högaktning —
men likväl vet jag gott, att kärleken, isynnerhet så
länge lidelsen icke är satt i rörelse, av den, som än
dess föremål fordrar, att han icke estetiskt stöter
mot det moraliska. I detta avseende har kärleken
sin egen dialektik. Under det att sålunda mitt
förhållande till Edvard från moralens synpunkt är långt
mera tadelvärt än mitt beteende mot tanten, så kan
det likväl falla sig långt lättare att för Cordelia
rättfärdiga det förra än det senare. Hon har visserligen
icke yttrat något, men jag har dock funnit det bäst
att förklara för henne nödvändigheten av att jag
uppträdde så som jag gjorde. Den försiktighet jag har
använt smickrar hennes stolthet, den
hemlighets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free