Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
ty då blir det omöjligt att undvika de båda skären:
frågor om framtiden och förhör angående tron.
Därför är det fullständigt i sin ordning, att Margareta i
Faust så där smått börjar examinera Faust, när denne
varit nog oförsiktig att vända riddaren ut — och
mot ett sådant angrepp är en flicka alltid rustad.
Nu tror jag allt är i ordning till hennes
mottagande; hon skall icke sakna anledning att beundra
mitt goda minne eller rättare, hon skall icke få tid
till att beundra det. Ingenting är glömt, som kunde
ha någon betydelse för henne, däremot finnes intet,
som rätt och slätt kunde påminna om mig, ehuruväl
jag överallt i osynlig måtto är närvarande.
Verkningen kommer emeilertid att till stor del bero på
hur hon kommer att se det första gången. För detta
ändamål har min betjänt mottagit de noggrannaste
instruktioner, och på sitt vis är han en fulländad
virtuos. Han förstår att i förbigående och av en
slump framkasta en anmärkning, när han får order
därom; han förstår att vara okunnig, kort sagt, han
är ovärderlig.
Ställets belägenhet är sådan hon kunde önska
sig den. Sitter man mitt inne i rummet, ser man
genom fönstren på båda sidorna långt bort över varje
bakgrund, åt båda sidoraa har man den oändliga
horisonten, man är ensam i luftens vida hav. Träder
man närmare fönsterraden, långt borta vid horisonten
höjer sig en skog likt en krans, begränsande och
inneslutande. Det är så allt skall vara. Vad älskar
kärleken? Ett omslutet ställe; var icke paradiset
självt ett omslutet ställe, en mot öster liggande
lustgård? — Men den sluter sig alltför tätt omkring
en, denna ring — man träder närmare fönstret, en
stilla insjö döljer sig ödmjukt mellan den högre
liggande omgivningen — vid stranden ligger en båt.
En suck ur det fulla hjärtat, en pust av den oroliga
tanken — den lösgör sig från sitt fängsel, den glider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
