- Project Runeberg -  Historia öfver Förhållandena mellan Sverige och Norrige ifrån dessa Staters upkomst intil närvarande tid / Första Delen /
157

(1821-1823) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i l
derefter kundgjordes detta p! allmänt Ting. Thorer af
Steiga utropade dä Harald för Konung. Sedan tillredde
Harald ett gästabud i sitt tält, der Magms infann sig med
sextio af sitt HofFolk* Harald begåfvade dem alla
rikeli-gen, utom Konungen. T%vänne stolar inburos, och
Mag-nus och Harald satte sig på dem* Haralds skatter inför*
des då i stora pungar, och framlades på en öfver marken
utbredd hud. Då tilltalade Harald Konung Magnus
sålunda: Du öfverlemnade mig nyligein en stor gåfva, när Du
gjorde mig till medregent öfver ett Rike, som Du med
stor fara undanryckt från Dina och mina fiender: men
ge-nom denna frikostighet ar ej Din magt förmindskad. Ty v
icke heller jag har utan fara för ödets stormar samlat deri.’
na skatt: den är förvärfvad genom många strider, mycket
blod, och på en lång tid. Men då Du med mig delat
DiH Rike, så att vi déraf hvardera besitta hälften, ät
det ock billigt att Du må äga hälften af denria skatt. Med
som våra lynnen äro olika, Du böjd för öfverflödig
gif-mridhet, jag för sparsamhet, sä är det bäst att hvar och
en tager sin del, och förvaltar den efter behag.”
Derefter delades skatten efter vigt, och berättas den hafva öf«
verstigit allas förmodan*

Dessa bägge sam Konungar voro af ganska olika
lynnen. Hvad Magnus sökte vinna genom
eftergifvenhet,-äskade Harald genom kraft. Den förra höll Magnaterna
vid godt lynne genom förbindande välgerningar, den sed*’
sare ville att allt skulle vika för hans viljas styrka.
Ejn-dast ömsesidig klokhet^ verkade deras enighet under den
korta tid de gemensamt förde regeringen. Det följande
äret-1047 g*n§° de tillsammans med en Flotta till Dan«
mark, för att der återställa sin magt* Vid deras närvaro
fctacidaijukade sig alla, och Sven uppgaf allt hopp på den

21.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:41:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forhalland/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free