Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden före 1483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förlagsverksamhet i egentlig
mening har naturligtvis ej förekommit, förrän
böckerna genom tryck mångfaldigats, och även efter
boktryckarkonstens uppfinning drog det tämligen
länge om, innan en ordnad förlagsbokhandel i
modern mening uppstod. Men förberedelser och
ansatser kunna spåras långt tillbaka i tiden. Emellertid måste
man, när man bedömer äldre tiders litterära förhållanden,
strängt fasthålla, att det skrivna eller tryckta ordet knappt
var den vanligaste kanalen för samfärdseln mellan författaren
och publiken. Ett antikt diktverk, ett historiskt arbete
o. s. v. studerades troligen blott till en ringa del i den
handskrivna bokrullen. I de flesta fall hörde, man i stället,
huru arbetet reciterades av någon skicklig deklamator —
hos de förnäma skedde detta i deras privata auditorier
inför en krets av litterära finsmakare, under det att folket
fick höra dessa deklamatorer i de offentliga badhusen och
andra för allmänheten upplåtna lokaler. Och detta bruk
att höra i stället för att lä^a var både under antiken och
medeltiden det vanligaste sättet att inhämta vetande. I
det gamla Grekland funnos offentliga sagoberättare, som på
torget eller i ett gathörn föredrogo sina berättelser för en
lyssnande, sysslolös skara, och dessa sagoberättare fortleva
än i dag i Orienten. På samma sätt föredrogos medeltidens
flesta diktverk, dess chansons de geste och dess romans; i
några fall avlönades t. o. m. dylika joglearer av staden för att
roa inbyggarna. I Beauvais skulle stadens joglear på
juldagen, påskdagen, pingstdagen och andra helgdagar föredraga
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
