Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden före 1483 - Utlandets handskriftshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U t / a nd e t d hand^kriftdhandel.
Dessa bokhandlare och skrivofficiner tyckas, åtminstone i
Italien, hava fortlevat även efter det stora barbarinfallet, som
eljes sopade bort nästan hela den antika civilisationen, och
Wattenbach anför flera exempel från de s. k. »mörka
århundradena» på handskrifter, som förvärvats i Italien hos någon
»librarius», vilken av uppgifterna att döma haft en
skrivar-officin. För Sverige hava emellertid dessa bokhandlare haft
föga att betyda, och vi skola därför här blott sysselsätta oss
med den bokhandel, med vilken vi haft någon beröring.
Denna bokhandel var universitetens, särskilt
Parisuniversitetets.
Som jag annorstädes närmare utvecklat, var
Parisuniversitetet icke någon statsinstitution, utan ett gille eller ett skrå
av de i Paris undervisande lärarna. Dess namn var också
»universitas magistrorum», vilket riktigast översättes med
»lärarnas skrå». Detta skrå var organiserat ungefär såsom
ett hantverkarskrå, d. v. s. varje mästare drev sin affär,
men gesäll- och mästarproven avlades inför skråets domstol,
som bestod av alla mästarna. För övrigt förhyrde magistern
själv sin undervisningslokal, och efter överenskommelse med
lärjungarna tog han upp en avgift av dem. Men examen —
med vilken följde bacchalaureus- och magistergraderna —
förrättades inför alla magistrarna. Detta universitas magistrorum,
som kan anses färdigbildat omkring 1200, förvärvade sig
emellertid allt större fördelar av stadens borgare, för vilka
de många studenterna naturligtvis voro en riklig
inkomstkälla. Så lyckades universitetet att tilltvinga sig rätt att
genom en taxeringsnämnd bestämma hushyrorna i Quartier
latin. Visserligen kunde man ej tvinga en person, som själv ville
bebo sitt hus, att hyra ut det, men rörande de hus, som ej
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
