Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden före 1483 - Utlandets handskriftshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller stationarius i det medeltida Paris icke egentligen
motsvarade en bokhandlare i våra dagar, utan att han snarare
var lånbiblioteksägare eller förläggare. Den försäljning av
böcker, som här förutsättes, är endast en
kommissionsför-säljning. När en bok utbjöds åt honom, skulle han åsätta
denna ett rättvist och lagligt pris, vilket skulle inskrivas
i boken jämte säljarens namn. Sedan skulle han inte få
avyttra boken utan att först underrätta säljaren därom. Men
»då arbetaren vore sin lön värd», skulle han i
kommissions-arvode erhålla högst fyra denarer per livre, och detta skulle
betalas icke av säljaren utan av köparen. 1302 medgavs dock,
att han av »extraneis» (d. v. s. personer, som ej tillhörde
universitetet) finge taga sex denarer — således en ganska
klen bokhandelsprovision, endast ^60 eller högst ^40 av bokens
pris.
Men deras egentliga uppgift var att till studenterna läna
ut böcker, som dessa själva skrevo av. Universitetet satte
upp en lista på de böcker, som stationarius i detta syfte
ständigt skulle hava på lager; dessa skulle vara korrekt skrivna,
utan fel, och de skulle lånas ut till ett pris, som bestämts
av universitetet och dess deputerade med hänsyn till läggens
antal i handskriften. Studenten däremot fick sätta pant för
manuskriptets riktiga återställande.
I viss mån erinrar ju detta både om lånbibliotek och
bokförlag. Från lånbibliotekens utlåning skiljer sig denna
där-uti, att meningen tydligen icke var, att studenten skulle för
sina studier läsa boken, utan att han skulle avskriva den
och sedan studera avskriften. Med en viss rätt kunde boken
därför betraktas såsom en förlagsartikel, som mångfaldigades
— visserligen genom publikens egen försorg. Priset var också
ganska billigt. En odaterad lista på de böcker, som en
stationarius måste hålla på lager, finnes från tiden 1275—1286
och upptager närmare 150 manuskript. En liknande,
ungefär samtidig, finnes för Bolognauniversitetet. För alla manu-
1O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
